En till Resume webbplats
I AdAges utmärkta serie Explain It like I’m Eight låter man en åttaåring pedagogiskt reda ut begrepp inom digital marknadsföring. Andra säsongen har börjat publiceras nu, och inleddes starkt med ett fint litet klipp om Cross-screen marketing.
En favorit från första säsongen var annars Audience Tagreting..
Härom veckan gick Telia ut med en kampanj där trafik till vissa sociala medier och tjänster är gratis, medan övrig surf kostar som vanligt. Kampanjen är i grunden behjärtansvärd – det handlar om att den som säger nej till näthat ska få gratis tillgång till sociala medier – men den väljer ut bara en handfull kanaler och ger dem fri bandbredd. Detta har väckt stor upprördhet och idag (3/5) skriver en bred front av svenska publicister ett kritiskt debattinlägg. Deras argument är naturligtvis att detta ger upphov till orättvis konkurrensfördel för Facebook relativt Aftonbladet.
I ljuset av detta kan det vara intressant att utforska det här med nätneutralitet relativt ett integrerat digitalt landskap.
I grunden är det här med att nätverksoperatörer ger vissa aktörer fördelar inget nytt under solen – Google, Netflix och Facebook har köpt förtur i bandbredden i USA av Comcast. Tre gav i sin senaste kampanj förtur för vissa streamingtjänster . Facebook försöker bygga drönar-nätverk i Indien där Facebook är fritt att surfa på. Men det kan ändå ses som intressant och värt att diskutera när en stor aktör som Telia börjar titta på detta för svenska marknaden.
Den här sammanblandningen och korsbefruktningen tror jag har att göra med två pågående trender.
För det första hur digitala utvecklingen blandar ihop begreppen mellan innehållsskapare, kanalägare och konsumenter. Plattformar blir publicister, konsumenter blir content creators, samtidigt som Candy Crush börjar konkurrera om samma skärmtid som DN och Snapchat.
Samtidigt ser vi en utveckling där man allt mer vill använda sin produkt och sin tjänst som en del av marknadsföringen. Man vill integrera köpt reklam och tjänsterbjudande för att kunna skapa diffrentiering och en mer fördjupad 360-upplevelse över köpta ägda och förtjänade kanaler (t.ex. Telias integration och sampaketering med Spotify som man dragit mycket på i reklam på sistone).
Detta är en spännande utveckling för annonsörer som kan innebära spännande integrerade plattformsöverskridande lösningar. I SXSW-kretsat pratar man om ”everybody wants to be an ”of”” – detta ”of” varande det operativa ordet i alla nya ideer 2016; The Uber of Marketing, the AirBnb of fast food, The Tinder of Recruitment etc etc. Man vill inte bara göra reklam, utan skapa nya lösningar som innefattar både reklam och tjänst.
Samtidigt blir det andra följdverkningar av denna utveckling, inte minst en förflyttning av makt. Tidigare kunde en stor del av allt innehåll som skapades i världen kopplas till en professionell aktör som skapade detta innehåll för en specifik kanal och därmed kunde ta betalt för detta innehåll. Numera blandas allt ihop – makt har helt klart flyttats från innehållsskapare till plattformsägare.
Kort sagt blir detta komplicerat i relation till nätneutraliteten – tanken om att internet skall vara ett verktyg för demokratin, fritt från särbehandling av kommersiella eller politiska intressen.
Digitaliseringens möjligheter vs jounalistikens förutsättningar. Möjligheter i integrerade system vs demokratifrågor. Telias kampanj ger helt klart upphov till en intressant och relevant diskussion.
[youtubeplay id=”nZPVkPLsOpo” size=”medium”]
Här kommer då det andra videoblogg-avsnittet. Tänkte den här gången testa att posta både filmen och talmanuset i skriven form. Man vet ju själv att det ibland är irriterande om man klickar på en artikellänk och så finns det enbart rörligt innehåll.
Temat får väl sägas vara räckvidd vs engagemang.
Först och främst då resultatet engagemangsmässigt av det första videoblogg-avsnittet; ganska dåliga siffror på ”vanliga” bloggen, men klart bättre räckvidd på Facebook. Dock märker man att det är typ 10% som klickar igång ljudet. Sjukt viktigt att vara visuell och texta innehållet känns det som, ett område där man kan lära sig mycket av Bonniers KIT.
På en relaterad note rapporterade Facebook magiska resultat för Q1, till stor del baserat på mer påträngande videoformat som autostartar, plus att man tagit video till Instagram. Sociala medier som skulle vara engagemangets hemvist blir alltmer gamla hederliga räckviddsmedier.
För att fortsätta videotemat – Youtube kommer också med en nyhet i form av nya annonsformatet Bumber Ads. Det nya formatet skall bli ett komplement till de existerande preroll- och trueview–formaten. Bumper ads är 6 sekunders spotar som inte går att klickas bort, men som man hoppas är korta nog att ändå inte kunna irritera alltför mycket. Här har man lånat inspiration av TV-branchens sponsorskyltar. Visar också detta på utvecklingen mot räckvidd och awareness snarare än klick och engagemang. Back to basics.
Så är tanken på engagerande och interaktiv reklam död? Nej jag tror nog räckviddskampanjer och kampanjer för att driva engagemang och interaktivitet båda kan ha en roll. Man får bara akta sig för att blanda ihop dom, och för att tro att den ena utesluter den andra.
På temat engagerande initiativ måste man ju notera den något uppseendeväckande kampanjen som kopplar samman Spotify och Game of Thrones. Kampanjer av typen ”Vilken karaktär är du i den kända TV-serien” är ju ett gammalt fenomen, men just kontrasten mellan den medeltida GoT-världen och mina eurotechno-listor skapade någon form av intresse här.
Avslutningsvis en eloge till en kampanj som bryggar räckvidd och engagemang, som lyfter på skynket mellan reklamens värld och verkligheten. Kudos till Forsman som med sin sista kampanj för Comviq lämnar med flaggan i topp.
Det var allt för denna veckan!
Google translate fyller 10 år, vilket man firar genom att släppa en liten lista på fakta om tjänsten och användandet. Bland annat då att man har 500 miljoner användare som översätter 100 miljarder ord per dag, att brasilianare är de som använder tjänsten mest, samt att man senaste veckan sett en peak i översättande av termen ”purple rain”.
Läs mer om ett årtionde med Translate på den här länken.
Eller se en fejkfilm där man använder translate på åsnor nedan. Trevlig helg!
[youtubeplay id=”3I24bSteJpw” size=”medium”]
[youtubeplay id=”p09tCR7Ch5U” size=”medium”]
Mitt första videoblogg-inlägg. Youtube-rapporten jag nämner kan man läsa här
Första rundan nyheter från Facebooks utvecklarkonferens F8 var inte fy skam; Chattande robotar, öppna inloggningar och ritningar för kameror.
Den andra rundan bjöd också på spännande grejer;
[vimeoplay id=”162707492″ size=”medium”]
Kombinera VR och Social. Kombinationen av Virtual reality och Sociala Media ser Facebook en stor potential i. Med ägandet av Oculus rift och den enorma räckvidd man har i nätverken i portföljen (FB, Instagram, WhatsApp) är det naturligt att man trycker för detta. De demos som visades upp talar också för att här kan det verkligen hända grejer – inte bara inom förströelse/nöje och kommunikation, utan även inom service, utbildning, kundtjänst etc. Lägger man till Facebooks köp nyligen av MSQRD och de möjligheter som finns med Augmented reality och olika filter är det nästan så att tanken svindlar.
bild via TheVerge
Glasögon. Google Glass kom och gick, men Mark plockar upp tråden igen vad gäller att gå från klumpiga hjälmar till snygga glasögon, för att kunna flytta VR-upplevelsen från TV-rummer till något man har med sig hela dagen.
Artificiell Intelligens. Facebooks ”Applied Machine Learning” gäng presenterade hur man alltmer skapar lärande system för att optimera och förbättra Facebook-upplevelsen. Utöver att optimera feeden jobbar man med algoritmer för saker som att översätta poster till olika språk, läsa av bilder och skapa bildtexter samt auto-tagga personer i bilder och videos.
Allt detta sammantaget skapar en spännande och svindlande bild. Kombinationen virtuell verklighet, artificiell intelligens och automatiserade chat-botar samt filter och augmented reality ger enorma möjligheter. Samtidigt finns såklart risker med automatisering, med integritetsfrågor med mera.
Är det början på Skynet eller början på en vacker ny framtid? En sak är i alla fall klar, de kommande åren kommer bli riktigt riktigt spännande!!
Facebooks utvecklarkonferens F8 startade idag och allt därifrån kommer att stötas o blötas mycket framöver. Här kommer min extremt korta hissvariant.
Vad fick vi?
Stora visioner. Mark pratade om hur man nu inleder den tredje vågen i Facebooks utveckling. Den första var nätverket, den andra var produkter och nu skall Facebook utveckla teknologier
Kundtjänst-robotar. Nu kan företag skapa algoritmer som hanterar chat-interaktioner på Facebook. Ett stort steg mot framtida automatisering av allt mer innehåll..
Inloggningstjänster. Även den som inte vill använda Facebook Connect eller ens har ett FB-konto skall kunna (via mail eller telefonnummer) få en enkel inloggning till olika tjänster. Ett steg mot FBs ambition att bli världens personuppgifts-hub.
Ritningar på en kamera. Låter inte så sexigt men lär bli mest hajpade nyheten. För att säkerställa content till sin Oculus Rift-plattform (och till 360-video) släpper man en vass kamera för att spela in för VR. Eller man släpper ritningar, då FB inte har något intresse i att bli kameratillverkare.
Vad fick vi inte?
En sökmotor. Många hade spekulerat i att FB skulle ta steget och utmana Google men så blev inte fallet denna gång.
Summa summarum är det jäkligt spännande ambitioner från världens största kommunikationsföretag, där fokus ligger på persondata, VR och automatiserat content.
Det kommer ofta rapporter som pekar på att användandet av adblockers i världen och i Sverige ökar. Dessa rapporter pekar också ofta på att unga män är mest benägna att ha adblockers. Efter dessa konstaterande brukar dock analysen sluta, vilket är lite tråkigt. Via Orvesto finns mycket matig data om adblockeranvändande vilket kan ge en mer nyanserad bild.
Här finns ett antal takeaways från Orversto 2015:3 – data som samlats in under hösten 2015 och känns tämligen fräsch. Låt oss börja med att titta på det alla andra tittar på; Kön och ålder.
Enligt Orvesto är 21% av alla svenskar 16-80 år användare av adblockers på någon av sina devices. För kvinnor är siffran 14%, och för män 27%. Så visst finns det en manlig övervikt, men nästan var sjunde kvinna har också en adblocker.
Vad gäller ålder är det som väntat de yngsta grupperna som är mest frekventa användare.
Bland 16-24 åringar är det nästan varannan användare som har adblockers. 62% av alla adblockeranvändare 16-80 är under 34 år.
Vad gäller sysselsättning är det antagligen en följd av åldersdistributionen att Studerande är den grupp där blockers slagit igenom störst, medan pensionärer är minst frekvent. Samtidigt intressant för den som säljer utbildningsmaterial respektive seniorboenden på solkusten hur det ser olika ut i dessa grupper.
Något som balanserar nidbilden av adblocker-användaren som en tv-spelande chisätande tonårsgrabben är siffrorna kring utbildningsnivå; Adblockers används av 21% av de med högskoleutbildning. Totalt sett är nästan varannan adblockeranvändare i Sverige högskoleutbildad.
En fortsättning av det ser man i inkomstfördelningen. Visst är det vanligast bland de utan inkomst att ha adblocker, men även bland de som tjänar över 40 000 i månaden är det runt 18% som har adblocker. Geografiskt kan man konstatera att ju större stad, desto vanligare är det med adblockers, speciellt i kommuner med under 25 000 invånare är penetrationen lägre.
En intressant aspekt med Orvesto är ju detta med att de frågar folk hur intresserade de är av olika ämnen. I tabellen nedan ser man 5 intresseområden som kopplas till högt användande av blockers, och 5 som har lågt.
| Högst andel | |
| Spela Dataspel/Tv-Spel | 47% |
| Datorer | 34% |
| Äventyrssport | 33% |
| Ny Teknik I Vardagslivet | 31% |
| Bild-/Ljudanläggningar | 31% |
| Lägst andel | |
| Trädgård | 13% |
| Lösa Korsord/Sudoku | 13% |
| Krukväxter | 13% |
| Kungligheter | 12% |
| Trav Och Galopp | 11% |
Sammanfattningvis är det svårare och svårare att sälja datasoel och hemelektronik via banners, medan växter, travkuponger och Hänt i Veckan verkar funka fortsatt fint.
Vad kan man då dra för slutsatser av allt detta? Här är några tankar från min sida;
Kort sagt stämmer bilden om unga män till viss del, men det finns helt klart möjlighet att nyansera den – det är långt ifrån enbart dem son använder blockers. Generellt sett är det bra för annonsörer att försöka använda tillgänglig data för att se hur mycket adblocker-problematiken påverkar just deras målgrupp.
Snapchat uppdaterade sin chattfunktion 29 mars. Chat 2.0 ger mycket mer möjligheter att infoga bild, ljud och video i chatten, men följer också den allmänna trenden mot livekommunikation som vi sett i uppdateringar bland annat från Facebook på sistone: realtid är det nya svarta.
Det generella mottagandet är mycket positivt, utöver en roligare tjänst hoppas man att detta öppnar för mer seriösa användningsområden som kundtjänstfunktioner och rådgivning över Snapchat.
En sammanfattning av uppdateringarna i breda drag;
– Stickers. Över 200 bilder och animationer kan ni läggas in i dina konversationer. Alla bilder är sökbara så du kan bara söka efter vilken känsla du vill uttrycka så dyker förslag på bilder upp.
– Audio/Video Notes. Möjlighet att spela in en 10 sekunders film som omvandlas till en GIF och skickas till din vän, alternativt spela in en ljudfil. Tänkt att användas för att spela in reaktioner på vad som sägs.
– Ljud- och videosamtal initieras även om man inte är igång med en chat. Ett område där alla verkar vilja konkurrera med gamla tjänsterna Skype eller Facebook Messenger (senast ut med detta var ju Slack). Snapchat låter dig också skicka bilder under pågående videosamtal, något som skulle kunna vara ett verktyg i de ovan nämnda kundtjänstambitionerna
I samband med detta uppdaterade man sina användarvillkor för att kunna ”anpassa annonserna de visar användare”. Det är ju ett finare uttryck för att kunna målgruppsstyra annonser, men icke desto mindre relevant för annonsörer.
Snapchat fick som sagt mycket positivt mottagande på detta. Fortfarande kan man tycka att mycket är mest lattjo för användare, kanske främst de yngre segmenten. Men ambitionerna kring att bli en service-och kundtjänstmotor känns riktigt spännande.
Snapchat fortsätter att bygga räckvidd och teknisk plattform, får de till övergången till mer sälj- och servicenära användningsområden blir det riktigt spännande.
I helgen utsattes flera ledande svenska nyhetsmediers sajter för en så kallad DDOS-attack. Flera stora sajter, däribland Aftonbladet, låg nere i ett par timmar. Attacken riktades mot mediernas teknikleverantörer, bl.a. Basefarm.
Förutom en generellt stor uppmärksamhet gav händelsen ett par vidare svallvågor;
Utifrån detta finns det ett par saker att reflektera över.
Mediernas sårbarhet i det digitala. Som mediekonsument är det enkelt att få bilden att digitala kanaler är allomstädes närvarande och omöjliga att rucka på. Visst kan TV-sändningar försvinna under en viktig hockeymatch, och tidningen kanske inte kommer om det är snökaos – men man kan ju alltid ta fram mobilen och kolla lite nyheter där. Attacken visar att det antagandet är naivt och innebär en potentiell sårbarhet. Lite som hur vi ger oss ut i skogen utan kartor i förvissningen att Google Maps i mobilen alltid kommer funka.
Beroende av plattform. Detta är naturligtvis en av sakerna regeringen kommer diskutera med mediehusen, hur beroende man är av enskilda leverantörer som Basefarm och vad man kan ha för backuplösningar. En annan intressant aspekt är naturligtvis när man pratar om moderna mediehus som finns på flera digitala plattformar, inklusive sociala medier. Intressant att sätta i relation till exempelvis KIT som har sin närvaro främst på FB. FB känns ju större och tryggare, men tänk om de skulle gå ner? Dessutom innebär ju valet av FB som plattform ett annat mått av anpassning än att ha en egen sajt.
Vad väljer konsumenterna för alternativ? Naturligtvis vore det extremt intressant att ha data på trafik till Facebook och Twitter, samt lyssnings- och tittarmönster på radio och TV-nyheter. Tyvärr har vi inte den datan. Man kan titta på Google Trends för perioden och då ser man att google-trafik växer för både Aftonbladet, Expressen och SVT under lördagskvällen.
Kortsiktigt vs långsiktigt och journalistik. Här är en av de viktigare reflektionerna tycker jag. På kort sikt kan konsumenter hitta alternativ till etablerade nyhetskällor. De kan via Google, Twitter och Facebook söka andra källor än Aftonbladet eller SvD. Det är något unikt för den digitala arenan, hur nyhetsmedia är konkurrensutsatta av alla möjliga kanaler med varierande nivå av professionalism, integritet och varierande typ av ideologi. Man kan välja bort nyhetsmedier i det enskilda tillfället men jag anser nog att över tid behövs kvalitetsjournalistik – och då måste den finansieras på något sätt. Det uppenbart ironiska uttalandet från Agnes Wold pekar på en viktig insikt; även om vi sprider ut vår mediekonsumtion på allt fler kanaler så är det viktigt att den tårtbit som är oberoende journalistik har en stabil ekonomisk och teknisk/systemmässig grund.
Attacken i helgen är skrämmande, men också en intressant väckarklocka. Vidare diskussion lär följa.