David visar på en väg med stora utmaningar

Min gode vän och tidigare kollega David Sandström skriver i en krönika här på Resumé om byråernas utmaningar och framtida roll. Jag tror han har helt rätt i sina analyser (många av vilka han var inne på redan i den videoblogg vi gjorde tidigare).

Videoblogg david sandström nils wimby

Ett par kommentarer till resonemanget. David anför i sin krönika att den taktiska vägen – om än lockande och intäktsbringande på kort sikt – är en återvändsgränd på lång sikt. Här tror jag David har rätt, inte bara på grund av prispress och risk att bli utbytt, utan även på sikt genom automatisering. Enklare taktiskt arbete kommer i allt högre utsträckning kunna skötas av datorer, robotar, AI:s, men bara en minimal mänsklig insats för att styra processen.

Det blir då en rimlig slutsats att det rimliga är att röra sig i mer strategisk riktning, högre upp i värdekedjan. (Bisats: Här finns en intressant utveckling hos mediebyråerna, där den tidigare kärnverksamheten av att förhandla och köpa medieytor allt mer läggs på fristående organisationer, medan själva mediebyrån fokuseras på strategi- och insiktsarbete). Med en högre strategisk nivå kommer också ett allt större spektrum av områden att behärska och kunna ge råd om. I detta finns två potentiella utmaningar, de kring konkurrens och skala.

Vad gäller konkurrens: Om man skall bli en reklamens McKinsy, behöver man då inte ha riktigt vass förmåga på så spridda områden som kommunikationsstrategi, reklam, pr, UX, e-commerce, medieköp, retail, management? Detta skulle då innebära att man skulle utsätta för konkurrens från såväl Creuna som Carat, Acne som Accenture. Utöver att man utsätter sig för ny typ av konkurrens, känns det som man kommer behöva en hel massa folk för att täcka upp all den där expertisen.

Och det för in på den andra utmaningen, den kring skala. För om en byrå skall kunna täcka alla dessa behov – kommer den då kunna vara lokal? Alla de nya konkurrenter på banan som David nämner (IMB, PwC, Accenture) är globala jättar. Kommer man kunna komma in och danska med de jättarna om man är en byrå som jobbar mot en, två eller tre marknader? Det känns tveksamt..

Att bli kommunikationens McKinsey är en attraktiv position, och frågan är om den som tar titeln kommer komma från reklamhållet eller managementkonsulthållet. Just nu är helt klart sidan som bär slips till jobbet mest aggresiv.

 

 

Oansvariga mediepengar är som smuggelcigaretter

Det här med åsiktsbubblor och bristande källgranskning på internet är både intressant och spännande. Diskussionen har varit densamma sedan flera år: om vi får en allt växande del av våra nyheter och information om omvärlden, och om denna informations styrs efter mina värderingar, kommer jag då bara få en bild av omvärlden som bekräftar de åsikter jag redan har?

PJ_2016.07.07_Modern-News-Consumer_2-01

Källa Pew

Amerikansk statistik från Pew Research visar att problemet kanske inte är enormt just nu.  18 % av amerikaner säger att de ofta använder sociala medier som nyhetskälla och bara 4 % säger att de litar fullt på nyheter via sociala medier.

 

PJ_2016.07.07_Modern-News-Consumer_6-01

Källa Pew

Men siffrorna för de som sätter full tillit till sociala medier växer år för år och beteendet är klart starkare bland unga. Bland 18-29 åringar använder 32 % sociala kanaler som nyhetskanal och man är också mycket mindre benägen att lita på traditionella nyhetskanaler.

Screen Shot 2017-02-22 at 09.48.47

Här kan adderas svenska siffror från studien Svenskarna och Internet, där senaste siffrorna visar att bland 16-25 åringar ses Facebook som en viktigare nyhetskälla än radio, lika viktig som dagstidningar.

 

 

 

Screen Shot 2017-02-21 at 15.48.44

faksimil från dn.se

Utöver att detta potentiella problem växer rent räckviddsmässigt finns det nu också en ny aspekt i mixen: fabriker för falska nyheter. I en artikel Dagens Nyheter berättas om hur man i fattiga länder utnyttjar beteenden på sociala medier för att få annonsintäkter. Metodiken är enkel, att utnyttja klickbetes-metodik i kombination med främlingsfientliga strömningar för att generera trafik från Facebook till nyhetssajter med tveksam sanningshalt. Människor i extrem fattigdom ser sig inte ha råd att tänka kring journalistiska principer eller kring vilka följdverkningar deras verksamhet kan ha.

Utöver den skrämmande inverkan de här företeelserna kan ha på demokrati och polarisering av debatt, har det också en koppling till annonsörer. På samma sätt som den privatperson som köper smuggelcigaretter eller stöldgods understödjer organiserad brottslighet, kan svenska annonsörer som inte har koll på sina digitala köp understödja den här typen av verksamhet. När jag går in på den i DN:s artikel utpekade makedonska höger-sajten Focus News får jag se banners från svenska annonsörer. Jag tror på intet sätt det är ett medvetet val, men genom okunskap stödjer man alltså de här strömningarna. På samma sätt som den som köper falska märkesvaror eller smuggelcigg inte ser de vidare implikationerna missar man helhetsbilden.

Filterbubblor och polarisering av debatt är intressanta ämnen och det finns all anledning att ta dem på allvar av både konsumenter och samhällsinstitutioner. Men också svenska annonsörer behöver ta ett ansvar och undvika att synas på den här typen av platser.

Kajsa Dahlberg från McDonalds i videobloggen

Det här avsnittet av videobloggen är en intervju med Kajsa Dahlberg, Digital Acceleration Lead på McDonalds. Vi pratar om hur man som annonsör bygger en organisation som möter digitaliseringen, men också om hur samarbetet mellan annonsör och byrå kommer se ut i framtiden. Kajsa delar med sig av viktiga trender och vilka kampanjer hon tyckt det har varit roligast att jobba med.