Trist att Schibsted lämnar KIA Index

Nyheten att Schibsted hoppar av Sveriges Annonsörers mätning KIA Index slår väl inte ner som någon bomb direkt. Man har tidigare i flera omgångar klargjort att man är missnöjd med metodiken i mätningarna. Samtidigt som jag helt håller med om att mätmetodik kan utvecklas, tycker jag det är tråkigt att Schibsted lämnar KIA Index.

metric-cm

Att det är svårt att komma fram till perfekta mätningar har många diskussioner i mätkommittén på KIA illustrerat. Har måttet ”Unika webbläsare” någon relevants? Mäter man bäst mobila besökare med IMEI eller med cookies? Är mängden personer som ser reklamvideo eller mängden som ser redaktionell video mest relevant? Var går gränsen mellan en mobilbesökare och en icke-mobil. I alla frågor har det funnits goda argument från olika håll, och lösningen har alltid blivit en kompromiss.

Men kompromisser till trots; I den blindes rike är den enögde konung. I en era av osäkerhet kring mätningar, valutor och jämförbarhet mellan plattformar har KIA varit ett ställe där man vet att en objektiv part granskat och jämfört data enligt en tydligt satt valuta. Det har också varit ett första ställe för mindre oberoende annonsörer, som kanske inte har en mediebyrå eller har givit sig in i det programmatiska, att börja nysta i det här med alternativen kring digital annonsering.

KIA Index mätkommitté är också ett – i min mening- riktigt bra forum för diskussioner kring digital mätning, där seniora representanter för publicister, annonsörer och byråer vridit och vänt på mätproblematik. Vilka möjligheter har tekniken? Vad är viktigast, jämförbarhet eller exakthet? För vem är datan till, visar vi en valuta som matchar användarens syfte med att titta på listan.

Visst, det finns ett Orvesto Internet, ett Ocast, ett ComScore. Men eftersom vi inte har hittat den heliga graalen av en mätmetodik och ett granskningsorgan som kan övervaka helheten, tycker jag det är bättre ju fler medier som mäts på alla ställen. På det sättet har annonsören bäst möjlighet att skapa sig en bild av helheten. Och därför tycker jag det är riktigt tråkigt att Schibsted lämnar KIA.

 

 

Trender och förutsägelser för 2017

snapchat-nils-wimby

2017 är året då antalet robotar och algoritmer som är inne och petar i varje enskild bannervisning överstiger antalet människor i Sverige som ser banners.

Begreppet ”Content” blir så stort att det imploderar. Folk börjar istället använda ”grejer”

Tryckta medier brandar om sig till ”Actual Reality Experience Products” och får därmed ett uppsving

Svenska influencers blir gråtfärdiga av förvirringen i att reklambyrå, mediebyrå, PR-byrå och social-byrå oberoende av varandra kontaktar dem om samma kund och samma kampanj.

Försten att göra något med ”Internet of Things” vinner.

Kunder fortsätter tycka det är praktiskt att bjuda in till picher i slutet maj, och lägga inlämningen direkt efter semestern, så man kan ”ta tag i det direkt när man är utvilad efter ledigheten”.

DR är det nya Snapchat

Ordet ”långsökt” för en ny definition där byråer försöker kombinera Virtual Reality med kunders tråkiga produkter

Ett inofficiellt rekord sätts i maj då någon lyckas nämna ”data” 143 ggr i samma möte

”Vi vill göra för reklamen vad SKAM gjorde för TV-serien”

Den ”Digitala Transformationen” blir under 2017 helt klar, och alla ser sig lite förvirrat om efter något nytt att ta tag i.

I brist på nya buzzwords i trenddragningar börjar man istället återanvända ”Mobile first” ”Newsroom marketing” och ”Storytelling”.

Om reklambyråns roll- kommentar till Walter

goq32dlahdk-vitor-santos

Walter Naeslund har skrivit en intressant och relevant text på Resume (”Är vi inte en reklambyrå längre?”). Det grundläggande ämnet – hur ser långsiktigt värdeskapande reklam ut i en digital värld där vi masskonsumerar medier – är så intressant att jag inte kan låta bli att skriva en liten kommentar.

Att nå igenom bruset är en utmaning alla kämpar med, och en utmaning som blir allt svårare. Studier visar att vi människor är begränsade till att processa 3 000 budskap per dag, redan 2014 exponerades vi för över 350 annonser per dag. Det finns bara en så stor kaka att ta tårtbitar av. Och det verkar som att många verkar vilja skrika allt högre för att höras.

Som Walter skriver är mycket av den reklam som hyllas idag snarare PR än reklam. Titta igenom vinnarna i Cannes Lions förra året och försök hitta något som bara är en annons framtagen med riktigt gott hantverk. Det är svårt, för att inte säga omöjligt. Att göra stora, överraskande och emotionella aktiveringar som snabbt flammar upp är såklart en väg att gå, men det är svårt att se långsiktigheten i det, och det blir såklart klurigt om alla varumärken skall riva av stunts hela tiden.

Walter pratar om TV-serier som inspiration, och om att bygga en värld och ett univers för varumärken. Jag tror det finns mycket inspiration att hämta där, kring att vara konsekvent och att skapa en tonalitet som man håller sig till. P&G:s Chief Brand Officer Marc Pritchard har uttalat sig om att man tänker om kring detta inom hans organisation; nervositeten kring att ge konsumenten något nytt och roligt hela tiden är överdriven. Deras studier visar att reklam kan vara effektiv även om den ligger över lång tid och inte är så spännande.

Att skapa konsekvens kan också bli ett utrymme för kreativitet. Tydligt satta och strikt efterföljda varumärkes-världar är förutsättningar för att vara snabbfotad på ett bra sätt. Se t.ex. Oreo 100 days eller Norwegians ”Brad is Single”.Kanske är det där man hittar nyckeln – att investera i ett tydligt och konsekvent varumärke, utan att glömma aktiveringar runt omkring. Kanske är det tv-serien med en twist (tänk norska succén ”Skam”) som är inspirationen.

I ett samtal jag hade med DDB:s avgående VD David Sandström berörde vi det här. David berörde 70-20-10 regeln, tanken att man bör se sin marknadsbudget som en investerings-portfölj där 70% är bread & butter, 20% är tester och innovation, och 10% är ren testbudget för helt nya lösningar.

Det finns ett värde i det där: glöm inte att göra tester och våga prova nytt, men lägg 70% av arbetet på att göra det vanliga marknadsarbetet på bästa sätt. Och blanda inte ihop dessa 2 områden och budgetar.

 

Amazon Go – nya butiken utan kassa

Amazon har med buller och bång släppt nyheten om sin experimentella koncept-butik Amazon Go, en butik i Seattle där ny teknik eliminerar behovet av en kassa.

[youtubeplay id=”NrmMk1Myrxc” size=”medium”]

Tekniken i butiken bygger på sensorer i hyllorna som känner av om man tar en vara och inte sätter tillbaka den. Eftersom man identifierat sig med sitt Amazon-konto för att komma in i butiken kan man automatiskt debitera varorna till detta konto. I grunden är det ganska basal teknologi, incheckningen sker med en visuell scanner som läser av en QR-kod som visas i din Amazon-app, sen kopplas detta till smartphonens positioneringsdata kring vid vilken hylla du står vid, och sensorer i hyllorna som mäter hur många produkter som plockas. När positioneringen visar att du lämnar butiken antas shoppingen vara klar, och du får din faktura.

 

[youtubeplay id=”ShNL3oU4Mi0″ size=”medium”]

På en teknisk nivå ar det mindre avancerat än det svenska experiment som Robert Ilijason lanserade i lilla sydsvenska Viken. Där fanns kamerareknologi kopplat till lärande beteendevetande som på sikt skulle kunna eliminera både appar och sensorer i hyllorna.  Men det som gör Amazons experiment intressant är naturligtvis deras rena skala och potential att skapa genomslag. I pressreleasen kroing Amazon Go säger Amazon att om det går väl siktar man på 2 000 butiker bara i USA. Utöver vilket genomslag detta skulle ha i retail-ledet finns ju hela möjlighetn med kopplingar till Amazons digitala muskler, att skapa synergier genom att utnyttja omnichannel-beteende etc.

 

 

 

 

 

Hur skapar man reda i all data – och räddar glaciärer?

I en värld med ny teknologi och mängder av data pratar man mycket om att gå från Big Data till Smart Data. Det viktiga är inte mängden data, utan att skapa ordning och reda i datan, att se mönster och trender. Detta har blivit så viktigt att Data Visualizer eller Data Scientist ofta kallas ett av framtidens hetaste yrken.

Och det är viktigt. Vänder och vrider vi på datan på rätt sätt kan vi få en helt annan förståelse för allt kring hur marknadsföring och reklaminvesteringar levererar, till hur världen omrking oss ser ut och hur andra människors vardag ser ut.

 

tibet_china

Nepal över tid

Just nu kommer ett par spännande exempel från amerikanska jättarna Google och Amazon. Google har just uppdaterat Google Earth på spännande sätt. Bland annat har de lagt samman alla historiska satellitbilder de har, så att man nu kan följa hur olika platser utvecklas geografiskt över tid. Man ser hur städer växer och  – tragiskt nog – hur glaciärer krymper. När man får dessa utvecklingar så tydligt visualiserade blir de mer påtagliga och känns mer.

screen-shot-2016-12-02-at-10-01-41

En annan grej Google gjort är att anpassa alla sina Streetview-bilder för VR i HTC Vive. Det här är ju en magisk grej egentligen; Man kan besöka all världens platser från sitt eget vardagsrum, kolla in miljöer och lära sig om nya platser.

amazon

Amazon jobbar med att skapa reda i det enorma flöde av bilder som genereras dagligen i världen. ”Amazon Recognition” är en teknologi som ursprungligen togs fram för att känna igen hundrasen på hundar i bilder, men som också kan känna igen t.ex. ett mänskligt ansikte och då identifiera också saker som kön, känslor och leenden, ansiktsbehåring, glasögon och massa andra saker.

plan

På en mer mänsklig nivå kan ny teknik användas för att skapa förståelse för andra människors livssituation. Till exempel har Plan tagit fram en VR-upplevelse där man kan känna på hur världen ter sig för ett barn i ett av världens största flyktingläger, Nyarugusu i Tanzania.

Fantastiskt hur teknik kan skapa en ny förståelse för vår omvärld, sen får man bara hoppas att det också leder till större empati.