Nils Andersson Wimby

It was bound to happen. Kombinationen av VR-teknologi, lite smarta kodare och en allmänt avog inställning till reklam har nu genererat den första adblockern för den fysiska världen.

[youtubeplay id=”eDPn7MGxPjs” size=”medium”]

Det finns naturligtvis mycket som blir roligt kopplat till det här lilla enkla hobbyprojektet;

• Det raserar argumetationen om att adblocking är ett problem för digitala kanaler. Plötsligt kan det gälla utomhus, print, produktplaceringar mm.
• Det sätter ännu tydligare frågan kring relationen mellan redaktionellt eller sponsrat innehåll man vill se och komersiella budskap man kanske inte vill se på sin spets
• Det pekar på möjliga förflyttningar av makt med ny teknik.

 

Den sista punkten är speciellt spännande. Titta till exempel på hur brittiska publicister och medieägare vrider och vänder på hur de skall tjäna pengar i mobilen. Stora banners, små banners, naitive? Sen kommer brittiska Tre och helt enkelt inför annonsblockering på mobiloperatörs-nivå. På motsvarande sätt flyttas ju makt från innehållsproducent till kanalägare på exempelvis Facebook och Google. Framöver kan makt då potentiellt flyttas från ClearChannel till Oculus Rift; Den som vill få igenom sitt utomhus-budskap måste betala för utan, men också betala till VR-filter bolaget för att släppa igenom synintrycket genom filtret.

 

Festligt när det händer grejer som rör om lite 🙂

 

 

 

Hurra! Nya Orvesto 2016:1 har anlänt och dem som vill nörda ner sig i svenska konsumenters mediebeteende har en stor mängd data att titta i framöver. Kommer ta ett tag att destillera, men jag tog som en smakbit ut siffror på sociala-medie användande bland 16-80-åringar och jämförde 2016 med 2015.

 

Som i de flesta rapporterna på senare år är det Instagram som växer mest. Totalt användande går från 33 till strax över 40%. Tillväxten på 22% slås enbart av Snapchat som växer med 26% från 14 till 18 procents penetration av svenskarna. Snapchat är nu definitivt större än Twitter i total penetration i Sverige. Anmärkningsvärt också såklart att över 60% av alla svenskar 18-60 har Facebook.

 

 

Intressant är också att titta på hur många dagliga användare kanalerna har. Även här är Facebook och Insta i särklass. Mycket nära hälften av vuxna svenskar är inne på Facebook minst en gång per dag, svårt att hitta en enskild mediekanal som kan tävla med den statistiken! Här ser vi också en intressant grej med Snapchat; Man växer i totala användare, men det verkar vara många som är inne och testar och kollar vad det är, snarare än att vara hängivna användare. Bara 1,4% är på Snapchat varje dag, att jämföra med 5,1% för Twitter.

 

Sociala medier växer brett i Sverige, men det är intressant att se att det fortfarande finns en distinktion mellan ”de två stora” och resten, speciellt när man tittar på daglig räckvidd.

 

..to be continued!

Facebook reactions släpptes i februari, och nu har SocialBakers undersökt hur vi använt denna nya möjlighet att reagera på content. I grunden handlade det ju om att man gick från en typ av reaktion (like) till sex olika (like, love, haha, wow, sad och angry). 

 

bild från SocialBakers

Det visar sig att like fortfarande är klart dominerande med runt 97% av alla reaktioner. Nordamerikaner har varit bäst med att adaptera de nya reaktionerna och använder andra emojis för att uttrycka sig 5% av tiden, medan Asien fortfarande kör vanlig like i 98% av fallen.

Socialbakers gör en enklare analys av varför det ser ut såhär, och det är egentligen inga konstigheter;

1. Like-knappen är enklare att komma åt. Man kan klicka direkt, behöver inte hovra över like, vänta in en expansion, och sedan välja en annan reaktion

2. Nytt o ovant. Reactions har bara funnits ett par månader

3. Like är lagom. Just Like är den enklaste och mest mellanmjölk av reaktioner, kan utan problem slängas på en stor mängd nyheter.

Något som ger hopp om mänskligheten är att ”Love” är den klart vanligaste bland rekommendationerna efter ”Like.

 

 

Google hade sitt årliga Think-event för 2016 den 1/6, och jag hann vara med under förmiddagen. Sammanfattningsvis vad det väl inte mycket nytt under solen, men en par bra sägningar och insikter.

Zineb Ait Bahajji med titeln  Program Manager conversational search pratade om smartare sökningar som mer liknar mänskliga konversationer. Hon pratade om målsättningen för en av de första som jobbade med sökalgoritmen; Att skapa den ultimata assistenten.

Sök utvecklas på många sätt: sedan 2015 är majoriteten på mobila enheter, man kan söka på nya ställen (sensorer i hemmet, wearables-info, inuti appar) och samtidigt börjar sök användas för att hitta information i din personliga information (kalender, mail, restaurangbokningar, flighter, bilder etc).

Zineb gjorde ett par roliga demos av conversational search, som ju inte är någon nyhet med en rolig grej.

Sen blev det lite snack om mobile micro moments, inte mycket nytt där heller. En dragning av Niklas från Lekmer var rolig och intressant, huvudsaklig takeway var att även en erfaren e-handlare inte får samma konverteringsgrad på mobil som på desktop. En talare från SAS visade på roliga möjligheter inom innovation för resande..

Sen kom det jag tyckte var vassaste delen på förmiddagen, Shane Cassels som titulerades Online Conversation Expert. Han hade en gedigen dragning om mobil UX med flera guldkorn. Listar några takeaways i punktform:

• Det krävs 3 positiva upplevelser för att balansera en negativ. Lös problem i mobil upplevelse innan ni gör lattjo kampanjer.
• Kunders förväntan på upplevelser benchmarkas inte mot era konkurrenter, utan mot de absolut bästa. Mot Uber, mot AirBnB, UrbIt, Zalando
• ”Filling in fields and forms is a desktop convention, created because we had a keyboard”. Hitta andra vägar för konvertering i mobilen.
• Sensorer i mängder finns i moderna smartphones (GPS, Mic, Kamera (visual search), Fingerprint ID, Accelerometer). Missa inte möjligheter med att använda dessa.
• Man väljer banker, taxibolag eller flygbolag på grund av appar.
• När du designar hemsidor för responsive; tänk konsekvent design över plattformar och stora knappar på mobila ytor
• När du designar landningssidor; plocka inte bort dina produkt-uspar, och fyll gärna på med dina fördelar vid köp (snabb leverans, smidig betalning etc)
• Vid sökfunktioner, ha gott om filter som man kan selektera med, men låt dem komma stegvis. Låt sökresultat-listor vara cleana, och låt konsumenter välja om de ska visas i listform, kartforn eller bildform.
• Webb och appar närmar sig varandra; Webb får alltmer funktionalitet likt push notifications och sparade lösenord. Appar blir indexerade och sökbara, och man gör marknadsföring för att hålla upp intresset för nedladdade appr.

Allt som allt en trevlig dag och en del bra grejer här o där. Hade dock varit kul att få lite mer rena nyheter eller Sverige-specifika siffror från Google.

 

Videoblogg nummer 3 blir ett lättsamt samtal om Live-formatet och varumärkessäkerhet med Patrik Sandberg från Nyheter24. Enjoy!

[youtubeplay id=”2pFEnCT_fc4″ size=”medium”]

 

Kul dag på jobbet i fredag –vi lyssna på vår koncernchef Mattias Behrer tillsammans med Joeri van den Bergh som tillsammans skrivit boken ”How cool brands stay hot”

 

Grundkonceptet är egentligen en genomgång av de mönster av konsumentbeteenden som skiljer generation Y och Z från tidigare generationer, och i grunden ligger gedigen research, både bland målgrupperna men också intervjuer med marknadschefer.

Som född på sena 70-talet räknas jag själv bland Generation X, också kallad den ironiska generationen. Lite hånfullt har de yngsta generationerna (Y och Z) kallats Curling-generationen, eller som spanjorerna säger NiNi-generationen (Ni Estudio, Ni Trabajo).

I en tid när generation kanske inte är det vanligaste sättet att definiera och undersöka målgrupper var det intressant att se dom tydliga skillnader som ändå fann mellan segmenten.  Tittar man på X & Y tillsammans (kallas ofta ”Nextgen”) ser man 3 teman.

1. Snappiness (otålighet)

 

Tydliga tecken i researchen på en generation som vill att allt skall gå snabbt kan illustreras med exempel som

 

• Starbucks pre-order-app som besparar dig 3 minuter i kaffe-kön
• Live-revolutionen (Periscope, FB Live, Snapchat etc etc).
• Emojis och förkortningar istället för ord. (Gråtemojin blev årets ord  2015.. )

 

 

2. Create a better world

 

Researchen visar att yngre generationer ser växthuseffekten, rasism och ojämlikhet som större problem än tidigare generationer. Samtidigt ses invandring och terrorism som mindre problem. Här påpekar Joeri att företag som har en äkta social agenda och inte bara gör  lite storytelling-reklam kan vinna stora fördelar i yngre målgrupper. Som exempel nämner han TOM:s  arbete med One for One Shoes for tomorrow, men även H&M:s återvinningskampanj Closing the Loop bör kvala in här.

 

3. Äkta och eget

 

Under den här rubriken finns ett par olika saker, bland annat en tydligare ambition att starta eget hellre än att bli anställd. Här finns också hela maker-trenden och viljan att ha unika produkter, som Coca Cola tagit tillvara i sina namnprydda flaskor.

Men också en strävan efter äkthet i en sminkad omvärld, bland annat illustrerat av framgångarna för t.ex. Girls, men även populariteten för ekologisk frukt som tidigare bedömts som ”ful”.

 

Jag som är statistiknörd satt och njöt i fulla drag, inte minst av att siffrorna även fanns nedbrutna på svensk basis. Att göra snabba grejer med tydliga ideal och en äkta kärna skall alltså vara nyckeln för att nå framgång mot yngre målgrupper. Lättare sagt än gjort kanske..

 

 

 

Google presenterade just Google Home, deras lösning på att föra in röststyrning och internets all information i hemmet. Det är ett svar på Amazons Echo som kom för ett tag sedan. Amazon har ju varit flitiga i att experimentera med det uppkopplade hemmet bl.a. med den uppkopplade knappen Dash. 
Men när Google nu ger sig in i kampen lär Amazon få se sitt försprång utraderat. 
Anledningen är att Amazon som e-handelsplattform har ett smalare fokus än Google. Skall man ha en enda röststyrd högtalare hemma som kopplar upp mot hela världens internet är det mer rimligt att skaffa en från världens sökmotor än från ett Tradera på steroider. Visserligen har Amazon knutit till sig bra mertjänster som taxibeställningar via Uber, men vi kan nog ändå anta att när Google Home kommer lär den vara ännu mer mångsidig.

http://youtu.be/UHJ0uOPs4s0

P.S. Självklart följs den här nyheten av rykten om att Apple har något liknande på gång.. 

Det här med hur allt inom media växer samman i en digital och uppkopplat värld blir alltmer intressant, och berör både demokrati, maktbalans och konkurrens.

Tydligt är att makt och intäkter har flyttats från producenter (publicister) till digitala kanalägare som Facebook och Google. När kontrollen över våra nyhetsflöden flyttar allt längre ifrån oss blir det potentiell allt svårare med kontroll och insyn (vilket jag även berört tidigare) .

Nyligen anmärkte konservativa medier i USA att deras nyheter värderades lägre än de liberala motparternas på Facebooks ”trending topics”. Detta  i sig är såklart fantastiskt anmärkningsvärt: Facebook är så stort och allomfattande, att om det inte finns en objektiv algoritm i det ledet blir de potentiella konsekvenserna enorma. Tänk om man skulle dra sig lite lätt åt främlingsfientliga hållet istället för åt liberala? Tänk om man skulle börja plocka bort kritiska artiklar om de större annonsörerna. I dagsläget ser man kanske inga större problem (om man inte är amerikansk konservativ) men den stora koncentrationen av makt kan skapa problem.

En intressant följd av detta var att Facebook responderade genom att berätta mer om hur urvalet av ”trending topics” gick till. Det visade sig då att arbetet är mycket mer manuellt och mycket mindre algoritm-styrt än man tidigare gissat.

Facebooks makt blir ännu tydligare om man lägger till det faktum att 43% av respondenterna i en amerikansk studie säger att de inte har koll på vem som är avsändaren till content de läser i sociala media Det innebär att nästan hälften av användarena inte gör någon nyhetsvärdering beroende på om nyheten kommer från Aftonbladet, Expressen eller Avpixlat, utan köper det rakt upp och ner.

 

Debattinlägget Dear Facebook, you’re a media company now. Start acting like one på Mashable är klart läsvärt och pekar på något mycket intressant i detta. Facebook vill inte definiera sig som ett medie-företag utan som ett teknikföretag – men eftersom hur man kurerar Facebook-flödet påverkar människors omvärldsbild blir man ändå ett medieföretag av något slag.

 

Skall man jämföra Facebook med Aftonbladet och Buzzfeed eller med Telia och Bahnhof? Kanske behöver man inte gå hela vägen till att ha en svensk ansvarig utgivare, men en ökad transparens kring det redaktörsarbete som de facto görs vore helt klart relevant.

Den här bloggen blandar lite högt och lågt. Detta inlägg är lite mastigt, och utgör en kommentar på en debattartikel i Dagens Nyheter från den 8/5.

 

People vector designed by Pressfoto – Freepik.com
”Det digitala paradigmskiftet kräver ny ekonomisk politik” skriver Stefan Fölster och Anna Felländer på DN Debatt. Digitaliseringen är omvälvande för Sverige, och kan innebära stora möjligheter och potentiellt hot. Att politiker behöver följa med i utvecklingen för att proaktivt kunna understödja en positiv utveckling är klart. Men jag kan tycka att argumentationen bör fokuseras annorlunda. Att koppla mediepolitik till problematiken, och att prata mer om möjligheter än om fel i statistik, tror jag ger en mer produktiv väg framåt.

Att effektiviseringar från ny mobil teknik inte syns fullt ut i BNP kan ju vara en problematik, såsom Fölser och Felländer anför. De verkar själva försöka påvisa en brist på enhetlig statistik genom sitt märkligt slumpmässiga utplock av statistik från Nordikom, siffror om mobilbeteende från UK från 2014 och egna antaganden om effektiviteten under bussresor. Jag tror ändå att en mer strukturerad genomlysning av de informationskällor som finns, exempelvis kombinationen Nordikom med Svenskarna och internet, TNS Sifo samt E-handelsbarometern, kan ge en ganska bra överblick. Den samlade bilden kring möjligheter och utmaningar framstår då som ganska klar, mer om det senare.

Det andra huvudpunkten hos Fölser och Felländer , att beskattning och inkomstutjämning försvåras av den allt mer globala tillvaron, har jag svårt att se som en problematik som drabbar den digitala delen v ekonomin speciellt hårt. Det är en utmaning, men en generell sådan som inte specifikt bör vidhäftas det digitala området.

 

Medan jag håller med om att vi behöver anpassa den ekonomiska politiken efter digitaliseringen ser jag utifrån den samlade data som finns tillgänglig tre helt andra fokusområden;

Mediepolitik och demokratifrågan. Svenska publicister tappade i intäkter när mediekonsumtionen flyttade från tidning och tv till dator och mobil. Bannern var svårare att ta betalt för än halvsidan eller tv-spoten (jämför t.ex. IRM och Orvesto). Samtidigt sker ett maktskifte från publicister likt Bonnier och Schibsted till plattformsägare som Facebook och Google. Den utvecklingen innebär ett potentiellt problem för den granskande journalistikens förutsättningar som bör beredas uppmärksamhet i ekonomisk och övrig politik

Innovationsklimat. Digitala möjligheter har givit Sverige framgångssagor såsom Spotify, Klarna och Minecraft. Att fortsätta stödja förutsättningarna för digitalt entreprenörsskap, hela vägen från utbildningsväsende till bostads- och beskattningspolitik är oerhört viktigt. EU-kommissionens IT-index för 2016 är Sverige det enda EU-land som tappar i ranking vilket visar på vikten av dessa insatser.

Mobilt omställningsstöd. Den tydligaste trenden de senaste året har varit den snabba förflyttningen från desktop internet till mobilt internet. Idag tillbringar svenskar mer tid på internet via mobila enheter än via datorer (Orvesto konsument 2015). Samtidigt säger 37% av svenska detaljister att de inte har någon mobilanpassad sajt(e-handelsbarometern 2015). Som digitalt ledande land är detta ett område dör vi riskerar att halka efter. Här bör finnas politiskt stöd för den mobila transformationen för företag och myndigheter.

 

Sammanfattningsvis finns det alla anledning att se över både ekonomisk politik och mandatet till Digitaliseringskommissionen för att hålla Sverige konkurrenskraftigt i en digital framtid. Jag har dock svårt att se att statistik och beskattningsfrågor är det mest prioriterade områdena för detta arbete.