Posted on

Facebooks kvartalsrapport visar stagnation i Europa

Facebook har i sin senaste kvartalsrapport släppt en del siffror kring användare globalt. Den totala volymen är klart imponerande, men det de flesta fokuserat på är att siffrorna i Europa har stagnerat.

Att Facebook minskar i dagligt användande i Europa är egentligen ingen överraskning. Vi har sett trenden lokalt i Sverige, främst i unga målgrupper, via t.ex. Svenskarna och internet. Det intressanta kanske kan vara att även monthly users minskar i Europa. Utöver att folk inte längre ser Facebook som sin främsta kanal för dagligt socialt flöde, verkar alltså fler långsiktigt lämna plattformen (dock en marginell nedgång och från väldigt höga nivåer).

Men generellt är detta en fortsättning på en övergripande trend; Facebook blir inte där man har sitt sociala liv, utan snarare ett slags kombinerad gula sidorna och bankID, ett verktyg där man kan ha kontaktuppgifter, kan hålla koll på event och chattar, och göra enkla inloggningar till olika sajter och tredjepartsverktyg.

Fönstret för social interaktion och kreativitet kanske blir ett annat (Sverige har ju exempelvis världens högsta Instagram-penetration).

Detta får till följd att Facebook mer får en roll för annonsörer som ett verktyg för data och integration mellan plattformar. Samtidigt minskar rollen en arena för att utforska kreativitet och nya annonslösningar. Annonsörer och byråer kanske snarare pratar Instagram Stories eller Snapchat-filter än Facebook-annonser när de pratar om att testa nya lösningar.

Posted on

Äkthet och yta tjänar olika syften

Nyligen uppmärksammades  att influencern Johanna E Olssons har photoshoppat sig själv in i olika resmål, för att ge bilden att hon varit ute och rest till glammiga orter. Till följd av detta kommer en diskussion kring huruvida detta är fel, eller om det är helt OK. Hur bör annonsörer se på det här, förtas syftet med influencer-samarbeten om de inte är helt igenom ”äkta”.

Låt oss börja med att uppriktig säga att en stor del av reklam innebär en viss skrivning av verkligheten. Klassiska printannonser som photoshoppas, testimonials i DR och naitive med en närmast religiös upplevelse av en produkt, såväl som köpvillkor i minimalt typsnitt och ”rekommenderade priser” som blåses upp till större än de egentligen är. Är bilden som förmedlas den inte helt korrekt är det inte så viktigt, man har ändå uppnått sitt syfte. Syftet i detta fall ofta varande klick eller sälj.

Sätter man influencer-marknadsföring i detta sammanhang, en trafik- och säljdrivande kanal, så är kanske ett par klipp och klistrade bilder inte så farligt. Men det finns ju också andra sammanhang, där äkthet är desto viktigare. Pratar vi syftesdriven kommunikation, CSR-relaterad kommunikation, långvarig varumärkeskommunikation så blir äktheten desto mer viktig. När man säger att ett påstående, ett ställningstagande är det man grundar sitt varumärke på, då blir det viktigt att man har torrt på fötterna i det ställningstagandet. Se till exempel på hur annonsörer överger ”The O’Reilly Factor” efter att programledaren Bill O’Reilly anklagats för våldtäkt. Eller hur H&M löpande arbetar med att bemöta anklagelser om barnarbete och säga upp leverantörer som inte sköter sig. I vissa ställningstaganden räcker inte ytan, man måste ha en äkthet bakom också.

En spaning som är relevant i detta är såklart att trenden pekar mot ett ökat fokus på syftesdriven kommunikation. En observation från förra årets ”Årets Byrå”-undersökning var att varumärken gav allt större roll till sina PR-byråer på bekostnad av övriga byråpartners. Detta kopplades då till att syftesdriven kommunikation kom allt högre på agendan för annonsörer.

Så kanske kopplar den inställning man har till äkthet hos influencers till vilken roll man ser att de spelar kommunikativt. Är de varumärkesbärare, ja då måste man skapa ett äkta och genomarbetat samarbete som bygger på något äkta. Ser man det mer som en kortsiktigt säljdrivande kanal, då kan kraven sättas lägre. Oavsett vilket är det relevant för annonsörer att fundera på innan de startar ett samarbete.

 

Posted on

Svenskarna och Internet – och reklamen

Idag släpptes ”Svenskarna och Internet” i 2018 års upplaga. Det är ett gediget arbete som är generellt intressant ur ett samhällsperspektiv. Men vilka är de viktigaste uttagen om man har på sig marknadsförarens glasögon?

Detta är ju en rapport om digitalisering av samhället, och då kan det vara bra att börja med att se vilken roll digitalisering kan ha relativt kommunikation och marknadsföring. Min tes är att digitaliseringens påverkan ser olika ut i olika områden av marknadsföring.

Inom bred emotionell kommunikation är digitaliseringens inverkan främst kopplad till kulturell relevans. För att skapa reklam som väcker känslor behöver man känna till vad i övrigt som väcker känslor hos människor. Är Snapchat så utbrett att man kan ha filter-referenser i manus till en TV-reklam? Är det naturligt att ha med en scen där ett äldre par leker med sina iPads i utomhus-reklam? Känns det fortfarande spännande att prata om Influencers som de nya kändisarna eller är det mossigt? Ett tydligt exempel här är den stora strömningen och diskussionen kring skärmtid, vilket plockats upp i kampanjer av såväl IKEA som Tre och Huawei. För emotionell kommunikation är dock fortfarande legio att rörligt, stora format och bred räckvidd är ledord, vilket innebär att digitaliseringens roll vad gäller format och kanaler blir begränsad.

Den andra påverkan digitalisering har är såklart gällande kanalval och format. Här händer såklart mycket, men främst – i min mening – i mer taktisk kommunikation. Här kan information från Svenskarna och Internet guida kring kanaler som ökar eller minskar i relevans. En brasklapp är såklart att SOI bara redovisar konsumenters användande av andra kanaler. Ännu ett lager som behöver läggas ovanpå det innan man kan utvärdera om man skall jobba med kommunikation i en kanal eller inte: vad kostar annonsering i den aktuella kanaler, hur mottagliga för kommersiella budskap konsumenter är när de använder kanaler, och vilka typer av format och funktionaliteter det finns i kanaler.  Men en indikation kan man få..

Den tredje relevanta saken handlar om de egna ytorna, den egna tjänsten och produkten. Detta kan handla om huruvida man får tillräckig räckvidd för sitt företags app om man utvecklar den för iOS – eller behöver man Android också? Kan man räkna med att kunder vill interagera med kundtjänst via mail, eller behöver man ha ett telefonnummer? Eller ska man ha en chat? Vilka betalningalternativ bör man ha i sin e-handel?

Givet denna grundtes, vilka trender är då de relevanta från IOS2018? Här är mina val:

Facebook blir gula sidorna

Facebook har en enorm penetration i Sverige med 76% som använder tjänsten (att jämföra med titta på TV som ligger på 86% enligt Demoskop). Men skillnaden mellan de som har Facebook och de som använder Facebook aktivt blir allt större. Dagligt användande av Facebook bland 12-15 åringar har de senaste 5 åren gått från nära 70% till under 20%. Man delar eller skapar inlägg allt mindre. Facebook blir mer av en nyttotjänst för enkla inlogg på olika tjänster och för att hålla reda på folks födelsedagar. Den kulturella relevansen för tesen att Facebook är stället där unga har sina sociala liv kan nog anses död och begraven.

Gaming fortsätter öka

Runt 80% av män under 45 år spelar spel online. Trenden kring gejming bland unga är nog kanske väl spridd vid det här laget, men intressant är också hur spel blir allt vanligare bland kvinnor över 65. Tyvärr särskiljer inte IIS mellan casual gaming (Candy Crush) och mer avancerad gaming (Counter Strike) men gamification är ett intressant fenomen överlag.

Netflix är en del av Sverige

54% av svenskar kolla på Netflix, upp 8 procentenheter från förra året. Galen penetration egentligen..

Sverige älskar Apple

I Sverige är iPhone den vanligaste mobilen, 48% (sic) har en iPhone. Det är en extremt hög nivå för en så dyr telefon. Många andra marknader har en klart högre andel Android än vi, kan vara värt att ha med sig så att man inte blir ”hemmablind” kring iPhone i internationella sammanhang

Sverige älskar Instagram

Instagram ligger på 60% (sic) penetration i Sverige. Högst i världen med marginal enligt Statista,. Också en bra punkt för att undvika hemmablindhet.

E-post är det nya snigelpost

E-post är den tjänst som har varit mest stabil genom alla SOI-rapporter, med ett skyhögt användande. Först nu syns ett litet hack i kurvan, främst bland unga. De använder hellre meddelande-tjänster och har (ryktas det bland gamla mediebyrå-rävar) börjat kalla epost för snigelpost. Det blir såklart intressant utifrån meddelande-appar som kanal både för reklam och för kommunikation med existerande kunder.

När gamlingarna flyttar in flyr de unga

Facebook har sin tillväxt bland 60-plussare, samtidigt som dagligt användande minskar hos de yngre. Istället är 97% av tjejer på högstadiet på Snapchat. Youtube blir alltmer utbrett bland äldre, samtidigt minskar tittande bland 12-25-åringar. (Detta är kanske den mest anmärkningsvärda detaljen i rapporten och förklaras antagligen delvis av att man flyttar vidare till t.ex. Twitch). Det blir allt svårare att hitta en universell sanning om medielandskap som fungerar över breda åldersspektra, vilket naturligtvis kan vara en utmaning när man vill göra bred kommunikation

Digitalt utanförskap

Ett ord vi nog kommer få höra allt mer om. Vi är idag så oerhört vana vid att säga ”skicka ett mail” eller ”kolla på vår hemsida” eller ”googla på det bara”. I ett samhälle där 98% har internet blir det allt svårare att tillhöra de sista 2 procenten. De är främst över 76 år och ser nog ett samhälle som allt mer exkluderar dem.

Hela rapporten finns tillgänglig här; https://2018.svenskarnaochinternet.se/

Posted on

Förståelse är inte mediokert

En sportliknelse; Jag tror att man kan bli en bättre forward om man förstår hur en försvarare eller målvakt arbetar. Jag tror inte att forwards ska träna målvaktsträning, men att det är positivt om de förstår utmaningarna och förutsättningarna personer med den rollen har. Eller, som Jan Lindforss själv skriver ” en förståelse för hur de samspelar”.

Jag har svårt att se att en konceptuell kreatör blir sämre på sitt gebit för att hen känner till mekanikerna kring hur film konsumeras i olika kanaler, för att ta ett exempel. Specialister måste få vara specialister, men det kan väl knappast vara negativt att de förstår hur deras arbete samverkar med andra specialisters arbete?

Jag tror att varumärkesbyggande kan vara en fantastisk investering. Jag tror också att mer taktisk kommunikation ibland kan vara bästa sättet att växla ut den investeringen. Jag tror det är viktigt att hålla reda på vilken av dessa aktiviteter man ägnar sig åt (vilket jag tidigare skrivit om ett antal gånger).

Jag tror att digitalisering på vissa områden kortar vägen mellan varumärkesbyggande och taktisk kommunikation, att någon form av synk dem emellan blir viktigare.

Jag tror på att vara nyfiken på denna relation och hur/om den utvecklas.

Jag tror också att en kan kalla saker lite vad en känner sig bekväm med att kalla dem.