I helgen utsattes flera ledande svenska nyhetsmediers sajter för en så kallad DDOS-attack. Flera stora sajter, däribland Aftonbladet, låg nere i ett par timmar. Attacken riktades mot mediernas teknikleverantörer, bl.a. Basefarm.
Förutom en generellt stor uppmärksamhet gav händelsen ett par vidare svallvågor;
- Traditionella kanaler såg ett slags revansch – när internet ligger nere kan man ju trots allt fortfarande lyssna på Ekot i P1
- En diskussion uppstod om nyhetssajters värde i en sociala medie-era – bland annat Agnes Wold och Niclas Svensson munhöggs lite på Twitter i frågan
- Regeringen kallade till sig medierna för en diskussion om framtida säkerhet.
Utifrån detta finns det ett par saker att reflektera över.
Mediernas sårbarhet i det digitala. Som mediekonsument är det enkelt att få bilden att digitala kanaler är allomstädes närvarande och omöjliga att rucka på. Visst kan TV-sändningar försvinna under en viktig hockeymatch, och tidningen kanske inte kommer om det är snökaos – men man kan ju alltid ta fram mobilen och kolla lite nyheter där. Attacken visar att det antagandet är naivt och innebär en potentiell sårbarhet. Lite som hur vi ger oss ut i skogen utan kartor i förvissningen att Google Maps i mobilen alltid kommer funka.
Beroende av plattform. Detta är naturligtvis en av sakerna regeringen kommer diskutera med mediehusen, hur beroende man är av enskilda leverantörer som Basefarm och vad man kan ha för backuplösningar. En annan intressant aspekt är naturligtvis när man pratar om moderna mediehus som finns på flera digitala plattformar, inklusive sociala medier. Intressant att sätta i relation till exempelvis KIT som har sin närvaro främst på FB. FB känns ju större och tryggare, men tänk om de skulle gå ner? Dessutom innebär ju valet av FB som plattform ett annat mått av anpassning än att ha en egen sajt.
Vad väljer konsumenterna för alternativ? Naturligtvis vore det extremt intressant att ha data på trafik till Facebook och Twitter, samt lyssnings- och tittarmönster på radio och TV-nyheter. Tyvärr har vi inte den datan. Man kan titta på Google Trends för perioden och då ser man att google-trafik växer för både Aftonbladet, Expressen och SVT under lördagskvällen.
Kortsiktigt vs långsiktigt och journalistik. Här är en av de viktigare reflektionerna tycker jag. På kort sikt kan konsumenter hitta alternativ till etablerade nyhetskällor. De kan via Google, Twitter och Facebook söka andra källor än Aftonbladet eller SvD. Det är något unikt för den digitala arenan, hur nyhetsmedia är konkurrensutsatta av alla möjliga kanaler med varierande nivå av professionalism, integritet och varierande typ av ideologi. Man kan välja bort nyhetsmedier i det enskilda tillfället men jag anser nog att över tid behövs kvalitetsjournalistik – och då måste den finansieras på något sätt. Det uppenbart ironiska uttalandet från Agnes Wold pekar på en viktig insikt; även om vi sprider ut vår mediekonsumtion på allt fler kanaler så är det viktigt att den tårtbit som är oberoende journalistik har en stabil ekonomisk och teknisk/systemmässig grund.
Attacken i helgen är skrämmande, men också en intressant väckarklocka. Vidare diskussion lär följa.