Månad: februari 2016

 

Facebooks ”gilla” knapp har blivit en stor del av det publika medvetandet sedan den dök upp i februari 2009. Att ”lajka” saker är en del av vårt vokabulär och den ljusblå tummen upp är inpräntad på vår hornhinna.

 

Nu kommer beslutet att införa fler varianter direkta reaktioner på de saker som dyker upp i vårt flöde. Genom att hålla ner like-knappen kommer man få upp en panel med möjlighet att välja bland flera reaktions-symboler. Detta är naturligtvis inte ett beslut som fattas i en handvändning, och Bloomberg Business har gjort en GEDIGEN artikel om uppkomsten av reactions. Jag tycker det är en mycket intressant läsning. Ett par highlights;

• Det hade länge funnits diskussioner om att man behövde andra reaktioner än gilla, och ett ”ogilla hade varit på tapeten men skjutits ner på grund av risken för mobbing
• Frågan fick ny aktualitet efter terriristattackerna i Paris i november – hur uttrycker man empati utan att uttrycka gillande?
• Det drevs av Chris Cox – Facebook Chief Product Officer som varit hos Facebook sedan 2005 och är nära vän med Mark Zuckerberg
• Frågan är känslig eftersom ”Gilla”-knappen är central i den centrala algoritmen – hur Facebook prioriterar vad som skall synas i allas flöden.

Blir spännande att följa utvecklingen, delvis som konsument men även att se hur varumärken hanterar förändringen.

 

 

 

 

 

”Ryktet om min död är starkt överdrivet” sade Mark Twain en gång för länge sedan. I klickjagandets era krävs det inte mycket för att dra igång undergångsrykten och nu senast är det Wall Street som initierat ryktet om Twitters förestående undergång.  

Twitter har sett stagnerande användarstatistik och en aktiekurs som halverats sedan peaken i oktober 2015. I sammanhanget kan det vara intressant att titta på utvecklingen för Twitter i Sverige. Jag har (med hjälp av min eminente kollega Pontus) tittat på ett antal mätetal för Twitter i Sverige för 2013, 2014 och 2015. Det är baserat på Orvesto och utgår alltså från mätningar av vanorna hos svenskar 16-80 år.

Låt oss börja med att konstatera att vi inte ser någon nedgång i Twitter-användande i Sverige. Vi ser en liten tillväxt, dock inte alls i samma takt som t ex Instagram och Snapchat.

En intressant observation är att genomsnittlig inkomst och ålder stiger gradvis bland Twitter-användare. Detta är ju ett mynt med två sidor: en mogen och inkomststark målgrupp är generellt relevant för annonsörer, men att snittåldern ökar kan också ses som ett problem med återväxten.

 

Det är också intressant att Twitter-användarna blir alltmer aktiva på andra plattformar, vilket innebär att Twitters andel av den totala sociala medie-tiden krymper. Tydliga exempel är att Instagram-användande ökat 10 procentenheter på 2 år och att snapchat ökat 5 % på bara ett år (Orvesto mätte inte Snapchat 2013).

Vad kan vi då säga om Twitters position i Sverige? Vi kan se att Twitter fortfarande växer, men inte i samma takt som många andra sociala medier. Återväxten av unga ser svag ut men målgruppen är högst relevant.

Det stormar lite kring mätningar av Webb-TV just nu. Den stora frågan gäller huruvida man skall mäta den som börjar titta på ett flöde som en tittare direkt, eller om man skall vänta till de kommit förbi reklam och framtill något redaktionellt innehåll.

Min enkla mining är att det egentligen inte finns ett rätt eller fel i frågan. Att mäta bara redaktionellt tittande gör att man kan rensa bort de som bara kommer in och vänder i dörren när de ser reklam, och det skapar en mätning närmare hur traditionella medier räknar. Men det innebär också att vi bortser från den effekt som kommer av de som ser 10, 50 eller 90% av en preroll och sedan klickar bort sig. Vi bortser också ifrån det faktum att många aktörer kommer ta betalt för synligheten av reklamen även om man inte kommer till det redaktionella.

I grunden handlar det om vilka äpplen man vill jämföra med. Tittar vi på bannerannonsering mäts en sidvisning när hela sidan laddats, oavsett om man läst något redaktionellt eller inte. Tittar vi däremot på TV-världen mäts räckvidder mer efter redaktionellt tittande.

På något sätt går det inte att skapa en korrekt jämförelse åt båda hållen. Jag kan tycka att det är intressant att jämföra webb-TV i samma valuta som bannerannonsering, och att kunna se den potentiella räckvidden för reklam snarare än för redaktionellt innehåll. Samtidigt förstår jag önskan att kunna jämföra sig med traditionell tv.

En sak är säker: som statistiknörd kommer sakna Aftonbladet Webb-TV på KIA Index.

 

 

 

TNS Sifo har gjort en sammanställning av insikter kring digitalt beteende på de olika marknader där de genomför research. Connected Life som studien heter, har just kommit i senaste årets upplaga. Med data från över 50 länder ger studien en bra bild av världens beteende kring digitalt, socialt och mobilt.

 

Först och främst kan vi konstatera att Sverige är en av världens mest internetmogna nationer, med 91 % som använder internet minst en gång i veckan. Fascinerande i vår ständigt uppkopplade tillvaro är Indien, där bara 22 % av befolkningen går online veckovis eller oftare.

En tydlig insikt är också att för första gången i studiens historia är det digitala först och främst en mobil affär. Sverige tillhör de länder där mobilt internetanvändande är större än desktop-baserat och flera länder har nästan enbart mobilt beteende.

.

 

 

Sveriges mognad syns på att vi har fler uppkopplade enheter än snittet i världen (3,3 per person mot 2,8 globalt) men också på att vi har lägre andel av icke-smartphones och stationära datorer. Sverige har helt enkelt kommit över en puckel och gått vidare från ”dumphones” och stationära datorer till nyare och mer moderna devices.

Den ”konstant uppkopplade generationen” är också en realitet, där 91 % av 16-24-åringar säger sig vara uppkopplade hela dagen igenom. 

(Statistiken kring uppkoppling går ju också att vända på: vilka är inte uppkopplade? Enligt Orvesto är det ungefär 700 000 svenskar 16-80 år som inte är online minst en gång i veckan. Av dessa är drygt 500 000 över 60 år och  överindexerar på låginkomsttagare och boende utanför storstäderna. En intressant diskussion i sig vilka som lämnas utanför den digitala revolutionen)

Så vad kan vi ta med oss ur allt det här? Egentligen inga drastiska nyheter på svensk nivå, utan mer bekräftelse och fortsättning på trender vi redan känner till. Svenskar är extremt uppkopplade, och Internet är idag mer en mobil angelägenhet än kopplad till datorer. Fler svenskar har en smartphone än en laptop, och fler har en tablet än har en stationär dator.

Det drastiska ligger inte ny data. Det drastiska ligger i hur mycket detta påverkar kommunikation idag, och hur mycket kommunikation måste förändras från där den står idag för att bemöta denna verklighet.

Det är så oerhört lätt att bli hemmablind, uttråkad och blasé, inte minst i den här branschen när det alltid skall jagas nya trender. I dom lägena kan det vara bra att dra sig till minnes Gartners klassiska Hype Cycle.

 

I grunden säger teorin bakom denna att alla nya teknologier först blir överdrivet älskade. Efter denna nyförälskade fas inser man vissa begränsningar och blir då helt desillusionerad. Gradvis börjar man sedan inse att även om detta nya inte var det bästa sedan skivat bröd, så är det inte heller helt värdelöst utan skulle kunna ha vissa praktiska användningsområden.

 

De första två stadierna kan jag se hos mig och många av mina branschkollegor vad gäller 3D-skrivare. För 3-4 år sedan var det en given slide i alla trenddragningar i Stockholm, man såg framför sig en rosaskimrande Jetson-framtid dör vi printade allt från mat till kläder. Sen visade det sig att maskinerna var rätt dyra, och rätt långsamma, och att det som kom ut var ganska litet och inte direkt hade någon magisk finish. Genast slängdes drömmarna på sophögen och man petade in en slide på en självkörande bil i trenddragningen istället. Trist, kan jag tycka.

Därför glädjer det mig enormt att 3D-skrivaren nu ser ut att påbörja sin breda revanch. Leksaksföretaget Mattel har meddelat att de kommer släppa en 3D-skrivare för 300 USD kallad ThingMager 3D.

 

ThingMaker är i grunden en skrivare, men kopplat till den finns en enkel och användarvänlig app. Man kan bygga och färglägga sina leksaker som man vill, se på skärmen hur de kommer se ut och hur de kommer att kunna röra sig. När man är klar trycker man print, och appen delar upp ritningen i ett antal delar som kommer att printas

 

När man tar ner ambitionerna på 3D-printing till att vara något skojigt, så ser man plötsligt värdet. Och man börjar genast fundera på nästa steg, att utveckla användandet av tekniken men på en praktisk nivå.

 

Dom där Gartner, dom har lite koll på grejerna ändå..

 

 

 

 

 

I den norska mediegiganten Schibsted Future Reports framtidsspaning pratas det om automatiserad journalistik och algoritmstyrt kurerande. Sportjournalistik är ett område där algoritmer eller robotar börjat skapa artiklar. Samtidigt blir Facebook, LinkedIn och andra sajters flöden automatiskt sammansatta ”ettor”, som kontinuerligt skruvar innehåll mot det som skapar mest engagemang. 

Det pratas om stora möjligheter men  också om en problematik kring bra journalistik. Min koncernkollega Dan Calladine från UK pratar i sina trender för 2016 om begränsningar för robotar – när det gäller att kurera flöden om musik, konst och mer kreativa aspekter börjar det visa sig att en mänsklig hand oftast ger bättre resultat än robotar. Utöver det tycker jag vi kan prata om en problematik kring den debattdrivande rollen för journalistiken, och den potentiella polariseringen av omvärldsbilden hos konsumenter.  Gör algoritmer att vi hamnar i en omvärldsbild som klappar oss medhårs och bara förstärker etablerade åsikter?

 

I andra änden av skalan finns de som tror fullt ut på Artificiell Intelligens och vill göra en robot till president i USA. Watson, IBM:s experiment kring artificiell intelligens har fått backning från en grupp som vill göra hen till President..

Bland all teknikiver kan det vara värt att balansera sig lite: till och med den objektiva datans och algoritmens främsta fanbärare Hans Rosling har sagt att vetenskapsmän inte skall ägna sig åt politik. Inom vissa områden krävs det visioner och värderingar som data inte kan bidra med. Kanske sitter han på en viktig insikt där…

En jättefin infographic dök upp som beskriver hur människor har sökt under Super Bowl – minut för minut

http://googletrends.github.io/superbowl/#

Ett par reflektioner: Detta visar ju hur oerhört snabbt sök drivs av större event – och därmed hur viktigt det är för företag att sök-säkra alla sina större publika insatser. Det visar också värdet av att göra stora mängder data greppbar. En snygg dynamisk infografik kan säga mer än 67 000 rader Excel (Lex Hans Rosling)

 

Sen är det såklart lite trist att man bara följer spelare och artister – det hade varit intressant att se samma grafik över annonserande varumärken under matchen. Inte minst med tanke på Budweisers strålkastarljus i intervjuerna efter matchen..

 

Hej Resumé, här är ert senaste blogg-tillskott. Jag har inte fått någon direkt brief eller önskad inriktning på vad jag bör skriva om, men skall man hitta trender i vad jag brukar skriva om finns det ett par huvuddrag;

 

Siffernörderi. Med rötterna i mediebyråbranchen och en förkärlek för Orvesto lär det bli en del sifferjagande och trendanalyser. Exempel: Kunde inte låta bli att inför detta kolla lite på Resumé-läsares digitala vanor.

(LinkedIn och Twitter-fanatiker med hög inkomst tillhör tydligen min framtida målgrupp. Bra på streaming och därmed inte så benägna att ladda ner saker. Dessutom ganska negativt inställda till konservativa uttryck)

 

 

Visionärt fanviftande. Uppmaningar till svenska marknadsförare, byråer och företag att ta ett mer aktivt grepp om den föränderliga omvärlden. Det kan frustrera mig att de tydliga saker som händer kring mobilt, digitalt och socialt inte hamnar högre på agendan hos de som arbetar med marknadsföring. Exempel: Fler människor i världen äger en mobiltelefon än en tandborste, och ändå lyckas knappt någon få ihop en bra mobil kampanj? Förbluffande!

 

Ankdamms-nostalgi. Efter några år i branschen blir man lite av en romantiker. Vissa minnen, anekdoter och nostalgiska observationer kommer säkert smyga sig in. Exempel: Städade lite i byrålådan och hittade ett minne från en mediebyrå-pitch för 4-5 år sedan. Svaret på pichen hade dragit ut på tiden och vi drog över en Aladdin-ask med en hälsning att vi hoppades att chokladen skulle ge lite energi i urvals-processen. Kom tillbaka med vändande bud med texten nedan. Vi vann inte den pitchen kan jag säga..

 

Där har ni det: lite högt och lågt, lite statistik, lite trendspaningar blandat med nostalgi. Hoppas det blir läsvärt!