I den norska mediegiganten Schibsted Future Reports framtidsspaning pratas det om automatiserad journalistik och algoritmstyrt kurerande. Sportjournalistik är ett område där algoritmer eller robotar börjat skapa artiklar. Samtidigt blir Facebook, LinkedIn och andra sajters flöden automatiskt sammansatta ”ettor”, som kontinuerligt skruvar innehåll mot det som skapar mest engagemang.
Det pratas om stora möjligheter men också om en problematik kring bra journalistik. Min koncernkollega Dan Calladine från UK pratar i sina trender för 2016 om begränsningar för robotar – när det gäller att kurera flöden om musik, konst och mer kreativa aspekter börjar det visa sig att en mänsklig hand oftast ger bättre resultat än robotar. Utöver det tycker jag vi kan prata om en problematik kring den debattdrivande rollen för journalistiken, och den potentiella polariseringen av omvärldsbilden hos konsumenter. Gör algoritmer att vi hamnar i en omvärldsbild som klappar oss medhårs och bara förstärker etablerade åsikter?
I andra änden av skalan finns de som tror fullt ut på Artificiell Intelligens och vill göra en robot till president i USA. Watson, IBM:s experiment kring artificiell intelligens har fått backning från en grupp som vill göra hen till President..
Bland all teknikiver kan det vara värt att balansera sig lite: till och med den objektiva datans och algoritmens främsta fanbärare Hans Rosling har sagt att vetenskapsmän inte skall ägna sig åt politik. Inom vissa områden krävs det visioner och värderingar som data inte kan bidra med. Kanske sitter han på en viktig insikt där…