Förutfattade meningar

I can’t believe it’s another SAS reklamfilm blog post. Nåja, tänkte ta detta kortfattat.

Många har analyserat varför SAS-reklamen är ett misslyckande. 

Några (färre) har analyserat varför den är lyckad. 

Detta vet vi:

  • 11 000 Sverigevänner, uppblandade med ryska troll och vanligt folk har klickat ”tumme ner” på Youtube
  • Några hundra har kommenterat negativt på SAS FB-sida
  • Ett stort antal kommunikationskonsulter har kommit med analyser
  • En handfull kulturskribenter har inkommit med recensioner
  • Ett gäng totala idioter har bombhotat reklambyråns kontor.

Men de övriga 99,8% av SAS potentiella målgrupp har inte sett filmen. Filmen har inte synts i breda kanaler, den har inte arbetat upp vare sig räckvidd eller frekvens, den har definitivt inte fått ligga ute så länge att man kan utvärdera den kopplat till mätningar av effekt på varumärkespreferens.

 

VI VET INTE OM DEN FUNGERAR ELLER INTE.

 

Då vi kanske ska avvakta lite med att analysera varför den inte fungerar.

Värderingarna och reklamen

Ibland pratar jag om framtiden med min sexåriga dotter. När dessa samtal kommer in på det här med familj säger hon ibland:

– Jag undrar hur den killen eller tjejen jag kommer bli kär i kommer se ut.

Det där gör mig alltid glad. Att det är så naturligt för henne att kärlek kan ta olika former och inte behöver följa traditionella mönster.

Men det är ju jag det.

Sen går jag till jobbet och jobbar med reklam och marknadsföring. Marknadsföring definieras som alla aktiviteter ett företag sysslar med för att skapa intäkter. Det är liksom marknadsföringens jobb.

En del av marknadsföring är kommunikation, eller reklam. Reklamens roll är att skapa uppmärksamhet, och sedan peka på varumärket och produkten.

Självklart är reklamen också med och formar värderingar i samhället och här inträder en potentiell konflikt. Reklam som är effektiv i att fylla sitt syfte (uppmärksamhet -> varumärke/produkt för att bidra till intäkter) kan gå emot de värderingar jag tror är viktiga i vårt samhälle. Och som motsats kan kampanjer som skapar positiva vibbar i samhället kan göra ett uselt jobb i att driva intäkter.

Sen är det ju också i dessa tider högst subjektivt vad som är positiv utveckling i samhället.

Det finns en hel del kritik idag mot att idealistiska reklamare tappat fokus på reklamens viktigaste jobb, att maximera intäkter. Vilket såklart är ett allvarligt problem. Gör inte reklamen sitt jobb är det ju slöseri med kundens pengar.

Men man kan samtidigt inte säga att det är omöjligt att göra kommunikation som både skapar något bra i samhället OCH driver intäkter. Det går inte att automatiskt säga att reklam med ett syfte är dålig. Kopplat till det kan det vara viktigt att också tänka på vilken roll reklam kan spela mot andra intressenter än just kunder (anställda, ägare, distributörer, lagstiftare etc).

Jag tror det viktiga är att kunna hålla isär de två aspekterna på reklam, att utvärdera dem separat och att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Att inte vara för kategorisk utan mer resonerande. Och nog måste det gå att försöka få med sig budskap in i reklam, så länge man känner att man inte kompromissar med reklamens grundläggande syfte?

Nåja, det om detta. Här hade jag tänkt länka till SAS nya film om hur nyfikenhet på omvärlden skapat kärnan av vår skandinaviska identitet. Men den har plockats ner pga hatstormar.