Mary Meekers internetrapport 2018

Varje år släpper trendgurun Mary Meeker en rapport om digital utveckling. 2018-rapporten är ute, och även om det inte är några revolutionerande överraskningar sätter rapporten siffror på en del pågående trender:

 

  • Internetpenetrationen globalt ökar, men i långsammare takt än tidigare. Även  försäljningen av smartphones stagnerar. Världen börjar bli en mer mogen marknad vad gäller digitalt.
  • 9 av världens 20 största techbolag är nu kinesiska
  • Det finns nu 30 miljoner Amazon Echo i USA, 10% penetration är klart högre än i Sverige. Lite överraskande också för en svensk med Amazon Echos styrka relativt Google Home.
  • E-handel fortsätter växa starkt (16%). I USA går nästan en tredjedel av handeln via Amazon, vilket är anmärkningsvärt och intressant inflr en förestående Svensk lansering av Amazon.
  • Amaxon rör sig mer mot annonsering, Google rör sig mer mot e-handelsplattform
  • Gigonomi (digitala ad hoc-jobb) fortsätter växa
  • AI och privacy fprtsätter vara heta potatisar

Se presentationen i sin helhet nedan

 

Och här som video presenterad av Mary själv:

Avgörs riksdagsvalet 2018 på Instagram?

Jag har tidigare skrivit om att jag tycker att svenska partier i sin kommunikation är lite väl taktiska och därmed missar målet vad gället att bygga ett långsiktigt varumärke. När man bygger sin kommunikation kan det också vara viktigt att rollsätta olika medie-insatser. Klassiskt sett använder man bredare kanaler som TV, print och breda köpta sociala kanaler för att bygga varumärke och vision, medan mer riktade kanaler som sök, riktat socialt och DR kan användas för taktiska budskap.

Ett ställe där man kanske kan unna sig att vara lite taktisk är i det organiska flödet på Instagram. De som följer ett politiskt parti på Insta är rimligtvis de som är intresserade av att rösta på det, och därmed kan kommunikationen bli mer konkret och ”konverteringsdrivande”. Samtidigt är det viktigt att hålla en stringens vad gäller tonalitet, utseende och budskap, för att inte bli ett klickjagande rent populist-konto.

Så hur sköter sig då de svenska partierna på Insta? Det är lite blandad kompott kan man säga.

Orvesto 2017:3

Låt oss börja med förutsättningarna för respektive parti: Hur benägna är de som röstar på respektive parti att använda Instagram. Enligt Orvesto har FI, Miljöpartiet och Vänsterpartiet mest flitiga Insta-användare i sina led, medan Sverigedemokraterna och KD har sämst grogrund. En hyfsat tydlig tendens åt att vänster-delen av skalan är mer aktiva på Insta alltså.

Hur förvaltar då partierna sina varierande förutsättningar?

          data via Locowise

Det som sticker ut är helt klart SD. Men lägst andel Insta-användare bland sina anhängare generellt lyckas de ändå få ihop flest följare av alla riksdagspartier, högst engagemangsgrad och flest kommentarer. Man är också flitigast i att posta innehåll. Vänsterpartiet lyckas förvalta sin följarskara väl och är näst störst med strax över 15 000 följare och näst högst engagemang.

Klart sämre på att skapa engagemang är Centern, med engagemangsgrad under 3% att jämföra med SD:s 8%. Anmärkningsvärt är också Sossarna som lyckas skrapa ihop marginellt fler följare än Centern.

En naturlig analys av detta är att extrema åsikter är det som behövs för att skapa engagemang i sociala kanaler; Partiet längst ut på höger- resp vänsterskalan får mest engagemang, medan de i mitten halkar efter. Här ser man ju också en risk för polarisering i det politiska samtalet, om politiker tar den här statistiken som ett kvitto på att de behöver bli mer extrema i sina åsikter. Risken med att fastna i kortsiktiga KPI:er och därmed missa långsiktiga mål, likt jag berörde tidigare. Överlag är det svårt att uttyda en tydlig och genomtänkt strategi med partiernas Insta-närvaro.

Generellt;

  • I stort sett alla partierna missar att hålla en grafisk stringens
  • Det är lätt att fastna i att trycka på enskilda frågor utan att tänka på om det är i linje med långsiktig vision
  • Flera partier verkar tänka lite inifrån och ut, vilka texter och bilder man får ut, snarare än vad man tror mottagare vill ha och kommer ta till sig
  • Högt engagemang verkar inte ha någon större korrelation med genomtänkt och snyggt flöde
  • Sporadiskt och inte särskilt genomtänkt användande av Stories

 

Vad kan man vidare säga om partiernas flöden? Vi tar dem en och en;

 

Vänsterpartiet

Mest gillade post på sistone är en första Maj-post, en Carousel-post med bostadsfrågan som indragare. Generellt är flödet en blandning av bilder på Jonas Sjöstedt på besök i verkligheten, långa citat över bilder, och små animationer. Nästan uteslutande bilder rakt upp och ner, snarare än film eller bildspel.

Recension

Ganska rörigt rent grafiskt, lite långa citat. Men man vinner på en tydlig bakomliggande inriktning. Bra med bild som format.

 

Miljöpartiet

 

Alice Bah med Heidi Fried på demonstrationen i Ludvika gav engagemang. I övrigt är det lika delar Fridolin och Bah på besök i verkligheten och lite ”Nu”-statements. Ganska lite text.

Recension

Grafiskt inkonsekvent, lite överdriven förtjusning i bildspel som format. Mindre reklam, mer fotorealism.

 

Socialdemokraterna

 

Bra spin på 1a Maj (såklart). Content är mycket Margot och en del animationer och korta citat. Mycket kring specifika frågor som ungas ohälsa och billigare bostäder.

Recension

Detta är faktiskt ganska genomtänkt grafiskt, ser rätt konsekvent ut och man håller ner textmängden för att få genomslag. Mycket video-innehåll, vilket inte främjar engagemang men däremot kan vara viktigt i att bygga varumärke. Experiemt-lusta snarare än genomtänkt strategi när man gör en story på firande av hockey-VM och slänger in blandade emojis och poll-funktionalitet (se nedan)

 

Centern

Här ser man en tydlig illustration på skillnaden mellan den långsiktiga varumärkesbyggande inriktningen och vad som ger kortsiktiga effekter. Centern jobbar med ett tydligt maner, konsekventa med typsnitt etc. Kanske lite mycket text ibland, kanske inte helt relevant att göra en ”Heja Norge-post” på 17e maj, men på det stora hela ett konsekvent flöde. Men vad ger då mest engagemang; En repost på Annie Lööf med knytblus. En avgränsad, specifik fråga med hashtag och allt. Driver engagemang men är det det bästa innehållet för att sätta centerns position på sikt? Oklart..

Recension

Snyggt flöde, det märks att Centern har störst partikassa. Mest andel retuscherade och regisseerade budskap, minst andel bilder från ”besök i verkligheten”.

 

Liberalerna

Oproportionerligt bra engagemang på Björklund som planerar grillkväll med familjen. Men Liberalerna lyckas stå emot lockelsen att bara göra matlagnings-content.

Recension

Man gör ett försök att vara stringent med ett blått manér med text och bilder med citat, men lyckas inte hålla i det något vidare. Det blir ganska mycket bilder på Björkis och på fyrklövern.. Själva manéret i sig är också lite lurigt, med lite blandade teckenstorlekar..

 

Moderaterna

 

Moderaterna går ganska ”all in” på team Ulf. Bilder på Ulf med citat överliggande är typ-posten, tyvärr med lite av en blandning av typsnitt och textplacering.

Recension

Någorlunda stringent konto, tyvärr har man fallit för ”like-jagar fällan” att gratulera Sverige till vinsten i hockey-VM (relevans?) men annars är man ganska bra på att hålla kommunikationen på en visionär nivå (”rättigheter, skyldigheter, möjligheter”)

 

KD

KD får bra spinn på en bild på Ebba som marscherar för äldres rättigheter. Symptomatiskt att det är en specifik fråga som ger engagemang. KD verkar tyvärr bli lite lockade av denna kortsiktiga framgång och mycket innehåll blir lite taktiskt. Grattis på födelsedagen till Kungen känns exempelvis inte som det bygger KD på lång sikt.

Recension

Blandad kompott av layouter, innehållstyper och typsnitt. Klart rörigt. Är det rädslan efter 4%-spärren som får KD att hoppa på kortsiktiga infall för att skapa engagemang?

 

SD

SD har som nämnt klart bäst engagemang på Insta. Mest gillat på sistone är ett grattis till Jimmie. Dessa faktorer gör att man kan misstänka att SD har gått allra djupast i den taktiska och kortsiktiga fällan.

Recension

SD lyckas faktiskt hålla ihop det bra. Men går på en del taktiska frågor, men lyckas hålla ett helt stringent och genomtänkt utseende. Lättlästa kortfattande text-statements på vit bakgrund blandas med välregisserade  bilder på ett idyliskt Sverige, men några spontana skärmdumpar från media. Här har de andra partierna något att lära.

Vad Pritchard, Binet & Field kan lära den politiska reklamen

Det är tydligt att den politiska diskussionen drivs alltmer från värdediskusisoner till realpolitik och enskilda sakfrågor. Jag skulle säga att denna utveckling delvis påverkas av sociala och digitala medier. När Facebook-grupper för enskilda frågor (tänk ”Stå upp för Peter Springare”) kan nå enormt engagemang tittar partier naturligtvis på denna utveckling. När enskilda memes eller faktoider får mer spridning än djupa analyser är det naturligt att lockas i den riktningen.

Ett tydligt exempel är när Joakim Lamotte och Politikfakta får till de mest delade posterna om Löfven efter partiledardebatten. Ett annat är den läxa vi lärt oss från Cambridge Analytica där mikro-riktade budskap givit större effekt än breda penseldrag. Taktiska, korta budskap om specifika aktuella frågor, gärna med en lite alarmistisk eller negativ klang..

Så är då lärdomen så tydlig? Behöver etablerade partier sänka sig till trollfabrikernas nivå vad gäller uttryck? Eller kan den krassa kommersialismen visa en annan riktning? Det finns något intressant i att ställa denna utveckling mot vad som sägs i aktuell diskussion om varumärkesbyggande och reklam. En politisk vision kan kanske jämställas med ett varumärke och dess värderingar?

Låt oss börja med Marc Pritchard. Marknadschefen på Procter & Gamble är en av världens största reklamköpare, och hävdade i ett famöst uttalande  att han ansåg att P&G blivit för riktade i sina budskap på Facebook, och att de på det sättet tappat i förmåga att få ut det övergripande budskapet om varumärket. För många anpassade budskap mot olika målgrupper skapar en splittrad bild av helheten och gör mer skada än nytta. I ett medielandskap där vi har bråkdelar av en sekund att fånga uppmärksamhet behöver man prioritera stringens och singularitet kring ett huvud-budskap anser Marc.

En annan tydlig strategisk riktning som är i ropet är Binet & Fields forskning om långsiktigt varumärkesbyggande kommunikation. Där är summan av kardemumman att majoriteten av marknadsinsatser bör läggas på att bygga en långsiktig emotionell association till varumärket. En mindre del bör läggas på konverteringsdrivande taktiska insatser, huvudsakligen för att dessa insatser devalverar värdet av varumärket. Det handlar om att så vs att skörda, att bygga upp vs att stycka av.

En viktig aspekt som Binet & Field tar upp är också risken med att fokusera på kortsiktiga KPI:er (som konverteringar, skares, likes och klick) eftersom dessa KPI:er får dig att lägga allt ditt krut på taktiska insatser snarare än de långsiktigt varumärkesbyggande.

Visst känns dessa tankar ganska relevanta på den situation de svenska partierna står inför? Jag tror absolut inte att man skall bortse från de nya mekaniker som finns i sociala kanaler, men likt varumärken behöver man nog relativisera dem som en del i en större helhet. Sänker man sig till trollens nivå riskerar man att vinna slaget men förlora kriget.

Insikt slår data.

Härom veckan hade jag förmånen att stå på scen under GBG Media Day.  En aspekt av det jag pratade om var att det inte finns en sanning om hur data och digitalisering påverkar kommunikation, det ser olika ut i olika delar av köresan.

Evenemanget var jättetrevligt, men jag överraskades av ett par av de andra talarna som var inne på att de skulle ”använda mer data”, ”fokusera mer på data” eller bara ”vara mer datadrivna”.

sökningar på ”Big Data” i Sverige

Det går ju inte att undgå den hype som finns kring data just nu. ”Data är den nya oljan” eller ”Data är den nya valutan” är bombastiska men vaga sägningar som hetsar folk framåt. Mitt i denna hets kan man – om man är motvalls – kanske bli lite skeptisk. Jag satt och pratade med min nya koncernkollega Johan Johansson på Outfox, en man som jobbat heltid med data-analys i över 5 år, och frågade om han var exalterad över att alla ville fokusera på data. Det var han inte.

Sammanfattningen är just denna; Det som är relevant i dagens komplexa verklighet är insikter och konkret användbara beslutsunderlag. Data kan vara ett verktyg i att nå dessa insikter, men data i sig är inget självändamål. Om man inte vet specifikt vad man har data till, varför då skaffa mer data, snarare än att utgå från syfte och sen se om data behövs.. I värsta fall kommer mer data bara försvåra överblick och skapa ett sämre beslutsunderlag. Detta uttrycks bl.a. i den feloptimering som vi ser tecken på där vissa optimerar investeringar på kanaler som är mest mätbara, snarare än på kanaler som är effektivast.

Ett spännande verktyg i att översätta stora mängder data till insikter är Artificiell Intelligens (ännu ett buzzword). Artificiell intelligens kan vara lite svårt att greppa, men jag fick en ganska bra hands on-beskrivning av en extremt intelligent herre på som jobbar med AI på Google UK, Sagar Savla.  Sagar jämställde prediktiv AI med gammal hederlig regressionsanalys.

Regressionsanalys handlar ju om att titta på samband mellan olika faktorer och beräkna korrelationen, alltså hur de är mest troligt att hänga ihop. T.ex skulle man på lodräta skalan kunna sätta klickfrekvens på banners och på den vågräta bannerns storlek i antal pixlar. Regresisonen skulle då kunna visa hur mycket mer troligt det är att få ett klick på en stor banner än en liten.

Som man märker av exemplet ovan är även AI ett verktyg snarare än en lösning: AI svarar på den fråga man ställer till den. Ställer man frågan fel kommer man inte få några användbara insikter tillbaka. Klickfrekvens på banners är troligtvis inte den mest kritiska frågan att lösa för många företag. Kanske handlar det snarare om korrelation mellan investeringar i olika medieslag och effekter i brand preferance?

Varje annonsör behöver hitta sin egen utmaning, fundera kring vilka insikter man behöver. När man har det klart för sig, kan man börja utvärdera data och AI. I min ödmjuka mening.