En mycket intressant studie har just släppts från institutionen för Journalistik vid Göteborgs universitet. Forskarna Adam Shehata och Jesper Strömbäck har undersökt hur väl informerad du blir om politik beroende på vilka kanaler du använder för informationsinhämtning. Den grundläggande slutsatsen är denna:
De som använder sociala medier som främsta informationskälla får sämre koll på vad som händer politiskt i samhället.
Detta tycker jag är intressant it ett antal olika kontexter
- Vi använder sociala medier för informationsinhämtning i allt större grad.
Detta visar studien i sig själv (se graf ovan). Där syns tydligt hur sociala medier mellan 2014 och 2016 tagit för sig på bekostnad av främst print-media.
Trenden valideras också av olika studier av källor som Svenskarna och internet (van), KIA index – och även av medierna själva .
2. Mediers fokus på Facebook som trafik- och intäktskälla
Sociala medier (främst Facebook) har på sistone varit en sådan viktig del av mediernas trafik att det blivit något de fokuserat på för att bibehålla räckvidd. Nyhetsmedier ser såklart hur konsumenter förflyttar allt mer av sin tid till sociala kanaler, och ser det som nödvändigt att följa med dit för att vara relevanta och kunna behålla publik och annonsintäkter. En förlängd effekt blir ju då att man anpassar sig till sociala mediers algoritmer, läsmiljöer och format. Här blir ju en utmaning i att hålla en balans: anpassning efter mediekanalen, utan att underkasta sig de egenskaper hos kanalen som är dåliga på att förmedla politisk information. I korta ordalag – se till att få räckvidd på Facebook utan att snuttifiera de nyheter du vill förmedla.
3. Sociala mediers utsatthet för desinformation
På samma sätt som sociala medier är fantastiskt demokratiska – all världens påverkare, annonsörer, vänner och grupper tävlar om samma flöde på liknande villkor – är de också öppna för oseriös påverkan. Detta illustreras naturligtvis i hög grad av det senaste amerikanska valet och den påverkan som Ryssland verkar ha haft där. Jag har tidigare skrivit om DN:s artikel om trollfabriker, där makedonska ungdomar sprider desinformation och skapar polarisering i syfte att driva annonsintäkter. Det framkommer nu även rapporter om påverkan av det tyska valet här i höst (läs gärna SVT:s fina sammanfattning av vad som har hänt kring påverkan av val under senare år)
4. Den framtida utvecklingen och tilltron till nyheter
I förlängningen riskerar dessa trender att skapa ett minskat förtroende för medier. De skallrop om “Fake News” och ”Biased Mainstream Media” som spridit sig i USA riskerar att sprida sig till Sverige. Vi ser redan nu från internationella studier hur unga blir allt mer skeptiska till nyhetsmedier i allmänhet.
Sammanfattningsvis finns det en utmaning för nyhetsmedier och för samhället i stort. Att svenskar flyttar sin mediekonsumtion till digitala och sociala kanaler är en verklighet, men i nuläget kan de inte tillgodogöra sig politisk information i de kanalerna. Går det att skapa informativt innehåll som samtidigt fångar uppmärksamhet i en myriad av innehåll på sociala medier, eller behöver publicister hitta sätt att stärka kanalerna bredvid de sociala medierna?
Detta är en väldigt spännande/skrämmande utveckling inte minst med tanke på att vi har valår i Sverige. Jag tror att vi morgonen den 10 september kommer vakna upp efter ett val som sett annorlunda ut än något val tidigare i Sverige. Framtiden får utvisa exakt på vilket sätt.