How cool brands stay hot

Kul dag på jobbet i fredag –vi lyssna på vår koncernchef Mattias Behrer tillsammans med Joeri van den Bergh som tillsammans skrivit boken ”How cool brands stay hot”

 

image3

Grundkonceptet är egentligen en genomgång av de mönster av konsumentbeteenden som skiljer generation Y och Z från tidigare generationer, och i grunden ligger gedigen research, både bland målgrupperna men också intervjuer med marknadschefer.

Som född på sena 70-talet räknas jag själv bland Generation X, också kallad den ironiska generationen. Lite hånfullt har de yngsta generationerna (Y och Z) kallats Curling-generationen, eller som spanjorerna säger NiNi-generationen (Ni Estudio, Ni Trabajo).

I en tid när generation kanske inte är det vanligaste sättet att definiera och undersöka målgrupper var det intressant att se dom tydliga skillnader som ändå fann mellan segmenten.  Tittar man på X & Y tillsammans (kallas ofta ”Nextgen”) ser man 3 teman.

  1. Snappiness (otålighet)

 

Tydliga tecken i researchen på en generation som vill att allt skall gå snabbt kan illustreras med exempel som

 

Screen Shot 2016-05-23 at 21.09.03

  • Starbucks pre-order-app som besparar dig 3 minuter i kaffe-kön
  • Live-revolutionen (Periscope, FB Live, Snapchat etc etc).
  • Emojis och förkortningar istället för ord. (Gråtemojin blev årets ord  2015.. )

 

 

  1. Create a better world

 

image1

Researchen visar att yngre generationer ser växthuseffekten, rasism och ojämlikhet som större problem än tidigare generationer. Samtidigt ses invandring och terrorism som mindre problem. Här påpekar Joeri att företag som har en äkta social agenda och inte bara gör  lite storytelling-reklam kan vinna stora fördelar i yngre målgrupper. Som exempel nämner han TOM:s  arbete med One for One Shoes for tomorrow, men även H&M:s återvinningskampanj Closing the Loop bör kvala in här.

 

  1. Äkta och eget

 

Under den här rubriken finns ett par olika saker, bland annat en tydligare ambition att starta eget hellre än att bli anställd. Här finns också hela maker-trenden och viljan att ha unika produkter, som Coca Cola tagit tillvara i sina namnprydda flaskor.

Men också en strävan efter äkthet i en sminkad omvärld, bland annat illustrerat av framgångarna för t.ex. Girls, men även populariteten för ekologisk frukt som tidigare bedömts som ”ful”.

 

Jag som är statistiknörd satt och njöt i fulla drag, inte minst av att siffrorna även fanns nedbrutna på svensk basis. Att göra snabba grejer med tydliga ideal och en äkta kärna skall alltså vara nyckeln för att nå framgång mot yngre målgrupper. Lättare sagt än gjort kanske..

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *