Reklamens ansvar för mediepåverkan har länge debatterats, och var bl.a. ämne för Guldäggskampanjen 2015. Det har då främst talat om reklamens innehåll, inte om den påverkan distributionen av annonspengar har på vårt samhälle.
Givet utvecklingen på senaste med extremism, fejkade nyheter, klickbeten med mera (som jag bloggade om nyligen här) känns det relevant att ta upp diskussionen om hur man kan väva in ett ansvarstänk i medieinvesteringen. Vad gäller just fejknyheter släpper TU precis en studie där det visar sig att åtta av tio svenskar anser att fejknyheter i hög utsträckning påverkar vår uppfattning om grundläggande fakta kring aktuella händelser. Fyra av tio ser varje vecka fejknyheter och en av tio säger sig ha delat nyheter som de senare upptäckte var fejk.
På samma sätt som annonsörer och byråer idag ofta tänker jämställdhet och mångfald i reklamforograferingen borde man rimligtvis kunna tänka kring annonspengar också. (Balanced scorecard-tänker har ju fått genomslag inom frågor som HR, inköp och hållbarhet, logistik med mera).
Hur skapar man då genomslag för det här? Man skulle kunna tänka sig någon form av märkning som svenska annonsörer skulle kunna använda på hemsida, i årsredovisning och i införsäljning..
Vi på företag X verkar aktivt för att de medieinvesteringar vi gör
- Stödjer en oberoende journalistik och ett innehåll med hög kvalité
- Inte skall stödja antidemokratiska krafter
- Inte skall stöda spridande av falska nyheter
- Skall styras mot att undvika irritation hos konsumenter i form av irrelevans, för påträngande format eller för hög frekvens
Sen kunde motsvarande guideleines också användas när man briefar den som skall göra medieköpen. Svårt att mäta och följa upp naturligtvis, men kanske en bra tankeställare och mental Post-IT om inte annat.. Det är värt att fundera på kan jag tycka..