Posted on

AI inom marknadsföring

Möjligheterna med AI inom marknadsföring är stora och spännande. Med sin förmåga att snabbt och exakt bearbeta stora mängder data har AI potential att revolutionera sättet som företag interagerar med sina kunder och riktar sin marknadsföring. Detta kan leda till mer effektiva och effektiva marknadsföringskampanjer, samt mer personliga och engagerande innehåll för konsumenter.

En av de viktigaste fördelarna med AI inom marknadsföring är dess förmåga att hjälpa företag att bättre förstå sin målgrupp och rikta sin marknadsföring mer effektivt. Genom att analysera konsumentdata och använda maskininlärningsalgoritmer kan AI hjälpa marknadsförare att identifiera mönster och trender som skulle vara svåra för människor att upptäcka. Detta kan göra det möjligt för företag att skapa mer personliga och relevanta marknadsföringsmeddelanden, vilket kan förbättra engagemanget och konverteringsgraderna.

En annan fördel med AI inom marknadsföring är dess potential att automatisera rutinmässiga uppgifter och ge marknadsförare möjlighet att fokusera på mer kreativt och strategiskt arbete. Genom att använda AI för att hantera uppgifter som dataanalys och e-postmarknadsföring kan marknadsförare spendera mer tid på att utveckla innovativa marknadsföringskampanjer och kreativt innehåll som resonerar med sin målgrupp. Detta kan hjälpa företag att sticka ut från konkurrensen och driva bättre affärsresultat.

Som marknadsexperten Mark Ritson har sagt: ”AI har potential att revolutionera marknadsföringen genom att låta oss bearbeta stora mängder data och göra bättre, mer informerade beslut om hur vi riktar och engagerar våra kunder”. Genom att dra nytta av AI:s kraft kan marknadsförare skapa mer effektiva och engagerande kampanjer som driver bättre affärsresultat.

Det där ovan, det är en riktigt bra text om AI och marknadsföring. Det kan jag säga utan att vara självgod, eftersom jag inte har skrivit texten själv. 

Texten är skriven av Open AI:s chatbaserade ChatGPT. Det är en prototyp av dialogbaserad AI-chatbot som kan förstå naturligt mänskligt språk och generera imponerande detaljerad människoliknande skriven text. AI:n fick briefen här ovan, och spottade sedan ur sig texten på 8 sekunder blankt. Inget mer, ingen bakgrundsinfo.  Baserat på en kort och slarvig brief  hittade allt, (inklusive ett citat av Mark Ritson om AI som jag inte ens visste existerande innan).

Det är helt häpnadsväckande hur snabbt den här utvecklingen har gått, hur snabbt AI inom text gått från klumpiga botar som hackar ut sig texter som mest kan användas som skämt, till det här korrekta, eleganta och på gränsen till skrämmande verktyget.

Implikationerna är, likt AI:n beskriver själv, enorma. SEO-optimerade produktbeskrivningar till sajt, copy till performance marketing och sociala medier, email till CRM och marketing automation, Irriterande och/eller inspirerande LinkedIn-poster. Att automatisera enkla uppgifter för att frigöra tid så att människor kan lägga kraft på mer strategiska beslut är ju en fantastisk möjlighet. Men man kan också tänka sig att ha den här Ain till hjälp med att formulera briefer, sammanfatta kampanjmätningar, skriva på pitcher eller hitta eleganta sägningar om konsumentbeteende.

Man kan – bevisligen – ha den till att skriva blogginlägg.

Det är som sagt ibland bitvis skrämmande att tänka på vilken påverkan detta kan ha på vår bransch. Men när världen känns stor och osäker kan det vara bra att balansera med ett av de gulligare användningsområdena jag hittat med ChatGPT. Att låta den skapa sagor år mina barn där de själva har huvudrollerna.

Posted on

Den här personen existerar inte

 

En person som inte existerar

Att digital utveckling i allmänhet,  och AI i synnerhet, går framåt med rasande takt är nog inte nytt för alla. Det som kanske saknas är tydliga, påtagliga exempel på användandet av denna nya datorkraft. Inom reklam- och mediebranchen har det kanske främst talats om robotjournalistik inom sportens värld, AI-optimering av digitala medieköp, och hjälp att skriva tråkig content-copy via Adobe Sensei. Inget som gör att man ramlar av stolen direkt.

Men ibland dyker det upp exempel som får vår begränsade kognition att förstå hur stort detta är. Senaste exemplet är en AI-funktionalitet som sätter ihop mänskliga drag till realistiska foton på personer som inte existerar. Det är alltså inte kombinationer av 2 ansikten som finns, det är helt nya ansikten från grunden. På thispersondoesnotexist.com kan man klicka refresh hur många gånger man vill och få fram nya ansikten.

När jag ser de här ansiktena, och inser de möjligheter som skapas, blir jag både imponerad och orolig. Möjligheterna är såklart fantastiska, plötsligt har du oändligt med ansikten som kan användas utan att behöva oroa dig för rättigheter, löner eller fysiska begränsningar. Men samtidigt dyker såklart risker upp, exempelvis kopplat till bedrägerier och falsk marknadsföring.

Den största oron i min mening är inte det från onda makter. Visst är ny teknik ett potentiellt vapen, men det ser jag inte som den största risken. Den störta risken är att de nya möjligheterna används av människo som är inkompetenta, lata eller vårdslösa.

Titta på exemplet med styrning av kommunikation i digitala kanaler. Möjligheter att styra frekvens, budskap, tonalitet eller tid i annonseringen för att maximera effekt och minimera irritation. Många använder möjligheterna, men många bombar också sänder oss med retargeting-banners så fort vi ens närmat oss en e-handelssida. Tar man den skillnaden, mellan de möjligheter som finns, och det trubbiga utförandet som är verklighet, och skapar upp det till en digitaliserad och AI-driven framtid.. Då kan det finnas anledning till oro.

 

Posted on

Insikt slår data.

Härom veckan hade jag förmånen att stå på scen under GBG Media Day.  En aspekt av det jag pratade om var att det inte finns en sanning om hur data och digitalisering påverkar kommunikation, det ser olika ut i olika delar av köresan.

Evenemanget var jättetrevligt, men jag överraskades av ett par av de andra talarna som var inne på att de skulle ”använda mer data”, ”fokusera mer på data” eller bara ”vara mer datadrivna”.

sökningar på ”Big Data” i Sverige

Det går ju inte att undgå den hype som finns kring data just nu. ”Data är den nya oljan” eller ”Data är den nya valutan” är bombastiska men vaga sägningar som hetsar folk framåt. Mitt i denna hets kan man – om man är motvalls – kanske bli lite skeptisk. Jag satt och pratade med min nya koncernkollega Johan Johansson på Outfox, en man som jobbat heltid med data-analys i över 5 år, och frågade om han var exalterad över att alla ville fokusera på data. Det var han inte.

Sammanfattningen är just denna; Det som är relevant i dagens komplexa verklighet är insikter och konkret användbara beslutsunderlag. Data kan vara ett verktyg i att nå dessa insikter, men data i sig är inget självändamål. Om man inte vet specifikt vad man har data till, varför då skaffa mer data, snarare än att utgå från syfte och sen se om data behövs.. I värsta fall kommer mer data bara försvåra överblick och skapa ett sämre beslutsunderlag. Detta uttrycks bl.a. i den feloptimering som vi ser tecken på där vissa optimerar investeringar på kanaler som är mest mätbara, snarare än på kanaler som är effektivast.

Ett spännande verktyg i att översätta stora mängder data till insikter är Artificiell Intelligens (ännu ett buzzword). Artificiell intelligens kan vara lite svårt att greppa, men jag fick en ganska bra hands on-beskrivning av en extremt intelligent herre på som jobbar med AI på Google UK, Sagar Savla.  Sagar jämställde prediktiv AI med gammal hederlig regressionsanalys.

Regressionsanalys handlar ju om att titta på samband mellan olika faktorer och beräkna korrelationen, alltså hur de är mest troligt att hänga ihop. T.ex skulle man på lodräta skalan kunna sätta klickfrekvens på banners och på den vågräta bannerns storlek i antal pixlar. Regresisonen skulle då kunna visa hur mycket mer troligt det är att få ett klick på en stor banner än en liten.

Som man märker av exemplet ovan är även AI ett verktyg snarare än en lösning: AI svarar på den fråga man ställer till den. Ställer man frågan fel kommer man inte få några användbara insikter tillbaka. Klickfrekvens på banners är troligtvis inte den mest kritiska frågan att lösa för många företag. Kanske handlar det snarare om korrelation mellan investeringar i olika medieslag och effekter i brand preferance?

Varje annonsör behöver hitta sin egen utmaning, fundera kring vilka insikter man behöver. När man har det klart för sig, då kan man börja utvärdera data och AI. I min ödmjuka mening.

 

 

 

Posted on

Botarna som förändrar hur du fattar beslut

Under Stockholm Media Week 2017 var jag inbjuden att tala om ”Morgondagens botar, toppen eller botten?”.  I dragningen försökte jag göra en ganska saklig analys av de olika delarna av bot-revolutionen, och vilken inverkan de har och kommer ha på våra liv.

Först och främst försökte jag avgränsa men också kategorisera vad bot-fenomenet består av. Det finns ganska lite av definition av en bot, men jag ser tre tydliga aspekter av robotisering/AI/machine learning som har en påverkan på oss;

  1. Input, hur vi kommunicerar och interagerar med digital intelligens
  2. Smartness – dvs hur intelligenta robotar, algoritmer och AI är
  3. Output – vad bot kan göra och flytta i den fysiska världen.

Jag gick igenom och gav exempel på dessa tre. Tydligt är att Input-delen har börjat påverka oss redan idag. Att vi har botar vi kan prata och chatta med påverkar vilka målgrupper som kan interagera med internet, men också hur interaktions- och sökmönster ser ut.

Vad gäller smartness händer det extremt mycket, men vi ser än så länge ganska lite praktiska applikationer av självlärande botar. Dock kommer såklart allt snabbare processorer i kombination med 20 miljarder Internet of Things-sensorer redan vid slutet av 2018 innebära att mycket kommer hända här. Inte minst kommer digital intelligens och digitala assistenter kunna använda data om våra preferenser, om våra vänners preferenser, data från prisjämförelsesajter, väder-feeds ja allt möjligt för att faktiskt hjälpa oss att fatta beslut. Här blir intressant att se hur detta kommer påverka beslutsprocess, bl.a. vad gäller köpbeslut

Under punkt 3 finns exempel som självkörande bilar och drönare, men också hela det smarta hemmet. Denna aspekt av botar kommer kanske ta längst tid att realiseras, men är den som kommer få störst påverkan; den kommer helt förändra hur vi ser på livet och arbete.

Jag har lagt upp min presentation på slideshare, här finns alla slides att kolla på. Vill du veta mer om någon del är det bara att höra av sig.

Stockholm Media Week 2017. Foto Anna Hållams
Stockholm Media Week 2017. Foto Anna Hållams

P.S. efter mig på scen följde Judith Wolst som kompletterade utmärkt med en mer mänsklig vinkel på hur det här påverkar i vardagen och vilka tankar som dyker upp i de nya situationer som uppstår.. Mycket bra!