Det här med åsiktsbubblor och bristande källgranskning på internet är både intressant och spännande. Diskussionen har varit densamma sedan flera år: om vi får en allt växande del av våra nyheter och information om omvärlden, och om denna informations styrs efter mina värderingar, kommer jag då bara få en bild av omvärlden som bekräftar de åsikter jag redan har?
Källa Pew
Amerikansk statistik från Pew Research visar att problemet kanske inte är enormt just nu. 18 % av amerikaner säger att de ofta använder sociala medier som nyhetskälla och bara 4 % säger att de litar fullt på nyheter via sociala medier.
Källa Pew
Men siffrorna för de som sätter full tillit till sociala medier växer år för år och beteendet är klart starkare bland unga. Bland 18-29 åringar använder 32 % sociala kanaler som nyhetskanal och man är också mycket mindre benägen att lita på traditionella nyhetskanaler.
Här kan adderas svenska siffror från studien Svenskarna och Internet, där senaste siffrorna visar att bland 16-25 åringar ses Facebook som en viktigare nyhetskälla än radio, lika viktig som dagstidningar.
faksimil från dn.se
Utöver att detta potentiella problem växer rent räckviddsmässigt finns det nu också en ny aspekt i mixen: fabriker för falska nyheter. I en artikel Dagens Nyheter berättas om hur man i fattiga länder utnyttjar beteenden på sociala medier för att få annonsintäkter. Metodiken är enkel, att utnyttja klickbetes-metodik i kombination med främlingsfientliga strömningar för att generera trafik från Facebook till nyhetssajter med tveksam sanningshalt. Människor i extrem fattigdom ser sig inte ha råd att tänka kring journalistiska principer eller kring vilka följdverkningar deras verksamhet kan ha.
Utöver den skrämmande inverkan de här företeelserna kan ha på demokrati och polarisering av debatt, har det också en koppling till annonsörer. På samma sätt som den privatperson som köper smuggelcigaretter eller stöldgods understödjer organiserad brottslighet, kan svenska annonsörer som inte har koll på sina digitala köp understödja den här typen av verksamhet. När jag går in på den i DN:s artikel utpekade makedonska höger-sajten Focus News får jag se banners från svenska annonsörer. Jag tror på intet sätt det är ett medvetet val, men genom okunskap stödjer man alltså de här strömningarna. På samma sätt som den som köper falska märkesvaror eller smuggelcigg inte ser de vidare implikationerna missar man helhetsbilden.
Filterbubblor och polarisering av debatt är intressanta ämnen och det finns all anledning att ta dem på allvar av både konsumenter och samhällsinstitutioner. Men också svenska annonsörer behöver ta ett ansvar och undvika att synas på den här typen av platser.