Två centrala delar inom marknadsföring är ekonomi och psykologi. Jobbet går i grunden ut på att påverka folks beteende, och då är psykologi naturligtvis relevant. Den ekonomiska biten kommer in eftersom marknadsföringen bedrivs inom ett företag som har begränsat med resurser, och då behöver man hushålla med användningen av dessa resurser. (ordet ekonomi kommer från klassiskt grekiska oikos, ”hus” och nomos, ”lag”, dvs läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet.)
Inom den ekonomiska sfären finns opportunity cost som ett centralt begrepp. Alternativkostnad är väl ett sätt att översätta det till svenska. I grunden handlar det om att utvärdera saker man satsar på mot de potentiella andra satsningar som man väljer bort. (Här finns ett fantastisk klipp frän en skola i Åbo som förklarar ramverket).
I grunden: Jämför inte vilken effekt du kan få av att investera 100 000 kr i Google mot att behålla de 100 000 på banken. Jämför istället med vad du skulle fått i effekt om du lade pengarna på Facebook istället. Eller på att uppdatera hemsidan. Eller producera nytt content. Eller vad som helst.
Hade en haft oändliga resurser hade en ju kunnat satsa på alla saker man trodde gav tillbaka mer än man investerade. Alla grejer vi kan lägga 100 000 kr på som vi kan anta ger minst 100 001 kr tillbaka – kör! Men det är ju ganska sällan man har en oändlig budget. Och hade man haft oändliga resurser hade det kanske inte varit så kul eller utmanande att jobba med marknadsföring heller.
Så man måste istället väga alla insatser som drar av ens ändliga resurser (tid, personal, mediebudget, produktionsbudget etc etc) mot bästa möjliga alternativ. Inte nöja sig med bra grejer, utan försöka sita på de bästa. Inte bara för att lägga resurser där de gör mest nytta, utan också för att undvika att dela upp sina resurser på för många initiativ. Det finns många ställen inom marknadsföring där saker som i grunden ser bra ut, kan misslyckas om man inte gör dem fullt ut. En filmproduktion kräver en viss budget för att bli bra. En varumärkeskampanj behöver en viss medieinvestering bakom för att slå igenom bruset. En webshop behöver komma till en viss nivå för att över huvud taget leverera en bra upplevelse.
När man gör de här valen och prioriteringarna kan man vikta sina alternativ i. ett slags stege, där de behöver nå riktigt högt upp för att komma med på radarn. Börja med basala utvärderingskriterier längst ner, och sedan jobba sig uppåt:
Jag tror den här typen av ramverk kan vara intressanta att ha i bakhuvudet. Naturligtvis finns den en massa andra hänsynstaganden i detta, synergier mellan olika insatser, värdet av att experimentera kring saker som kanske inte är direkt mätbara, existerande strukturer etc. Men i grunden finns det ett värde i att tänka att varje gång man väljer något innebär det att man väljer bort något annat.
(Något jag kapitalt misslyckas med att förklara för min sexåring, som vägrar acceptera att man inte kan välja lördagsgodis OCH fotbollskort OCH att spara till en hamster med samma tjuga. Nåja.)
