Does innovation play a role?

In 1994, the success of Dumb & Dumber (Box office close to 250M USD) had a lot to do with the performance of Jim Carrey. In that same year, John Travolta made an iconic comeback role from a career slump with his iconic portrayal of Vincent Vega in Pulp Fiction (box office 220M). I think it would be safe to say that although each played their respective roles with great aptitude, they could not have switched roles and performed as well.

An even less feasible idea would be to have one of them play both roles, not to mention the idea of having one of them take on ALL roles in both productions, from lead actor to lighting assistant. Yet that is how we often look at innovation and new technology. On one side the evangelists, claiming AI/AR/Voice/Chatbots will revolutionize every aspect of marketing. On the other side the sceptics, who say this is not feasible and therefore dismiss the new thing in its entirety.

As with actors, a lot of tools within marketing can work fine in one role but be lost in another. This is true of classic campaigning (an emotional 45 second TV ad is great at driving brand but poor at driving short term conversion, DM or SEM is the opposite). It is also very true when it comes to innovation.

Over 10 000 Google hits for stuff that will change marketing forever

I would argue that innovative techniques, platforms and tools can be very useful, as long as you are careful in what role you cast them. Of course, this all relates back to the principles of strategy vs tactics. “Look at the script before to assign an actor to a role” is easily translated to “look at your strategy before implementing tactical activities”. (See  JP Hanson , Mark Ritson  among others).

So, what are the potential (tactical) roles for innovation?  On an overall level, I see a handful;

Advertising distribution channels

A very clear and concise role; Getting your message in front of consumers in efficient and effective manner. This is an area where innovation is discussed a lot, AI supported programmatic buying, new social media targeting opportunities and formats, as well as influencer marketing being topics du jour. A few words of caution

  • The new innovation happening within media channels has an impact primarily in tactical communications, rather than broad reach channels. Don’t confuse the two, as Pepsi did in 2010 when they shifted millions in TV spend to a Facebook Social Good project, loosing half a billions worth in market share to coke.
  • New channels need to have some sort of reach and need to supply relevant ad formats in order to be a significant part of media strategy. (No, Smart Speakers is not a Distribution channel strategy. Skip down to Storytelling instead

Creative fuel / Storytelling

This is an interesting segment, and something often overlooked by the sceptics. Even if a new shiny thing has no potential impact on the overall business, the media or the customer experience, it may be useful as a tool to tell a story. Look at how Amazon have used drone deliveries and stores without checkout to promote their image of them as driving the future of retail. A recent example from Sweden features a direct heating company using AI and smart speakers to talk about heating and human warmth.

 

While this involves new tech, the message is distributed through old fashioner PR, TV and online video, so no media innovation. The effort does not really involve product or user experience innovation. It is just an innovative way to tell a story. Which is not a bad thing!

(Just look at Volkswagens’ use of (very basic) door lock technology from “The Force” to tell a story about creating nice cars that fit family needs.)

Another curiosity, which has perhaps not generated anything really significant yet, is the AI creative director. Both McCann

and Lexus  have tried it, and it seems to render either fairly generic or fairly crazy stuff.

 

Product and business development

Of course, new technologies can disrupt industries and improve products, or render them obsolete. The classic case in this field is photographic film company Eastman Kodak, who went from peak at 31 billion USD value in 1996 to filing for bankruptcy in 2012. However, this is a rare and extreme case, too often taken as proof that all companies must “innovate or die”. Also, Kodak showcases a need to innovate core product offering. That does not automatically mean they needed to innovate their creative or media strategies.

CX/UX

IKEA Place. Actually useful AR, rather than just PR content. 

Another interesting field is the ecosystem surrounding a product and service, the users’ interface: support and customer service, user guides and inspiration, all things aiming to make using the product a delight.

In this field we are seeing a lot of talk about chatbots and AI, as well as mobile app developments to make the interaction with your bank/car/consumer electronics smoother. Everything from automated customer service bots to smart home IoT-apps can probably create real impact and valuable change within a relatively short time frame.

 

So, there are relevant uses for a lot of new channels, technologies and innovations in different aspects of marketing. The key thing to understand is that there is not one thing that will revolutionise everything from distribution to user experience and media. The key is to write your script first, and then examine each new thing against the potential roles it could play.

Lyckan, nyttan och mobilberoendet

Google har tidigare haft en anställd med titeln ”Product Philosopher and Design Ethicist”. Detta kan ju låta flummigt och överflödigt men baserar sig på det faktum att en liten grupp tekniker i Silicon Valley med sitt dagliga arbete påverkar en miljard människors dagliga liv. Ibland (ofta?) utan att ha full koll på alla följdverkningar detta kommer få över världen.

Ett praktiskt exempel: när jag söker på Google Maps efter en vägbeskrivning är förstavalet hur man tar sig dit med bil. Anta att Google skulle ändra detta för alla miljarder människor som använder Google Maps till att sätta kommunaltrafik som förstaval istället och att man aktivt får klicka ”åka bil” istället för att komma dit. Anta att denna lilla nudge innebär att 1 % av den miljard människor globalt som använder Google Maps varje månad väljer att åka kommunalt en gång till per månad. Det skulle innebära 120 miljoner resor per år…

Fenomenet är intressant ur flera perspektiv. Först och främst knyter det in till människans inneboende lathet och vilja att ta enklaste vägen även om det inte är helt rationellt. Nobelpristagaren Richard Thaler har skrivit mycket om detta, och det är också en central del inom UX och konverteringsoptimering. Många har säkert sett studier där e-handlare byt plats på köp-knappen i kassan på hemsidan och ökat konverteringen med 25%. Tristan Harris, designetikern från Google som jag nämnde i inledningen, har skrivit en omtalad artikel om alla de knep som finns för att påverka människor genom design.

Den andra intressanta delen är hur internet, fri rörelse av information och global handel gör att fenomen på kort tid får global spridning och därmed kan få en stor inverkan.  Nya siffror från We Are Social  visar att 53 % av världens befolkning använder internet, 42 % (3,2 miljarden människor) använder sociala medier. Thailand, Fillipinerna och Brasilien är tre exempel på länder där man i snitt är online mer än 9 timmar per dag (Sveriges notering ligger på 5 timmar 53 minuter). Samtidigt är framtagandet av denna teknik och dessa tjänster väldigt centrerad. Snapchat med drygt 200 miljoner användare, har bara 2 000 anställda varav närmare 90 % sitter på USAs västkust. När Facebook köpt Instagram 2012 hade appen37 anställda och 35 miljoner användare..

Dessa faktorer blir relevanta i relation till den pågående diskussionen kring ny tekniks inverkan på våra liv och vår lycka. Och det skapar såklart funderingar när man tittar på enskilda faktapunkter som cirkulerar. Till exempel tittar vi på mobilen 150 gånger per dag, vi rör vår smartphone oftare än vi rör vår partner eller att  de som följer politik via sociala medier får sämre koll.  I ämnet teknik och lycka finns en intressant studie från Center for Humane Technology där man bett konsumenter bedöma om de efter att använt en app känner tillfredsställelse eller ånger.

Högt på tillfredställelse-listan hittar man meditations-appar, tränings- musik- och väder-appar. Bland de som ger ågren återfinns – förutom spel- och dejtingappar – världens största sociala medie-appar.

Studien visar vidare att de som är nöjda med en app generellt är de som använder den mer begränsat. De som gillar sitt Instagram-liv är sådana som i snitt använder appen under 30 minuter per dag, medan de som ligger närmare timman har en tydlig Insta-baksmälla i efterhand.

I en utmärkt avsnitt av poddcasten Waking Up  pratar

Tristan Harris om problematiken när sociala medier som tar en så stor del av våra liv optimeras efter en kvartalsekonomi och en annonsaffär. När man vill maximera konsumenters tid på plattformen blir det enkelt för den som jobbar på Facebook att skruva algoritmerna mot innehåll som skapar snabba reaktioner, snarare än något utmanande och jobbigt som kanske känns givande på lång sikt. På teknikjättarna jobbar mängder av människor med gamification och testar fram hur många notifications, snaps, mail som skall dyka upp för att det skall kännas lockande.

Så vad blir då slutsatsen av detta? Bör vi förbjuda mobiler i skolan, lagstifta kring sociala medier, skicka alla svenskar på teknik-detox ett par gånger per år? Nej, i min mening är det helt fel slutsats att dra. Folk behöver vara mer informerade om de tekniker och drivkrafter som ligger bakom sociala medier och smartphones men sen behöver folk också få dra signa egna slutsatser och fatta sina egna beslut. Ett par saker vi inte får glömma:

Det tar tid att vänja sig vid nya fenomen. Tänk på ny teknologi som förbättrat för världen och det går säkert att komma på ett par. Tänk sedan på sådant som varit negativt för mänskligheten men ändå fått ordentligt fäste – det är desto svårare. Ändå har många av positiva saker fått kritik initialt.

Att man subtilt försökt påverka folks sinnen är inget nytt (se på hur psykologi använts till produktplaceringar i TV, instore, etc etc). Att ny teknik ger övertalningstekniker en ökad global räckvidd har också skett tidigare (spam/nigeriabrev).

Teknik-jättarna är inte goda. Men de är inte onda heller. Teknik-jättarna vill bara tjäna pengar, och de försöker maximera tiden du tillbringar på deras plattform för att de tjänar pengar på det sättet. Men de försöker inte ta över ditt liv eller regeringsmakten. Och de går att välja bort.

Folk behöver själva få välja vad som är bra användande av tid. Om ingen fick äta skräpmat, feströka, ta ett glas BiB på helgen eller slösa 48 timmar på Netflix – bara för att man kanske i efterhand känner viss ånger, ja då skulle det bli ganska tråkigt i längden. På samma sätt är det med det digitala. man behöver själv kunna besluta om man tycker att Snapchat är livet på en pinne eller bortkastad tid och det går inte att generalisera ett sådant beslut för hela befolkningen.

Över tid sker en självreglering och vårt beteende mognar. Vi skaffar spam-filter, utvecklar en skepticism till TV-shop, etc etc. Ett tydligt exempel kan vara smartphones med kamera, där jag ser att min generation kommit över en puckel i användande och hittat en balans, medan det är föräldragenerationen (som inte varit heavy users så länge) som glatt står och filmar hela bröllopsceremonier med en stor iPad.

Det blir lätt att glömma de positiva effekterna av teknisk utveckling. Ett fenomen KAN innebära för-och nackdelar samtidigt. Som exemplet med Google Maps visar finns det en enorm potential till positiv påverkan, och även om man väger in nackdelarna är ju de fördelar man kan få av smartphones, internet och sociala medier fantastiska. Tittar man på det aktuella ämnet om mobiler i skolan tycker jag man landar ganska enkelt i detta: unga bär med sig mobiler som är extremt centrala i deras sociala liv. De är uppkopplade mot all världens kunskap och som framöver bara kommer öka i sofistikeringsgrad och relevans i våra liv. Nog måste då svaret vara att vi behöver hitta ett sätt för unga att använda mobiler på ett konstruktivt sätt i skolan, snarare än att förbjuda dem. Förbjud inte saken utan sätt rimliga förhållningsregler för beteende, så behövs inga special-regler kring just mobiler. Likt civilrätts-professor Mårten Schultz så utmärkt uttrycker det på Twitter

 

Botarna som förändrar hur du fattar beslut

Under Stockholm Media Week 2017 var jag inbjuden att tala om ”Morgondagens botar, toppen eller botten?”.  I dragningen försökte jag göra en ganska saklig analys av de olika delarna av bot-revolutionen, och vilken inverkan de har och kommer ha på våra liv.

Först och främst försökte jag avgränsa men också kategorisera vad bot-fenomenet består av. Det finns ganska lite av definition av en bot, men jag ser tre tydliga aspekter av robotisering/AI/machine learning som har en påverkan på oss;

  1. Input, hur vi kommunicerar och interagerar med digital intelligens
  2. Smartness – dvs hur intelligenta robotar, algoritmer och AI är
  3. Output – vad bot kan göra och flytta i den fysiska världen.

Jag gick igenom och gav exempel på dessa tre. Tydligt är att Input-delen har börjat påverka oss redan idag. Att vi har botar vi kan prata och chatta med påverkar vilka målgrupper som kan interagera med internet, men också hur interaktions- och sökmönster ser ut.

Vad gäller smartness händer det extremt mycket, men vi ser än så länge ganska lite praktiska applikationer av självlärande botar. Dock kommer såklart allt snabbare processorer i kombination med 20 miljarder Internet of Things-sensorer redan vid slutet av 2018 innebära att mycket kommer hända här. Inte minst kommer digital intelligens och digitala assistenter kunna använda data om våra preferenser, om våra vänners preferenser, data från prisjämförelsesajter, väder-feeds ja allt möjligt för att faktiskt hjälpa oss att fatta beslut. Här blir intressant att se hur detta kommer påverka beslutsprocess, bl.a. vad gäller köpbeslut

Under punkt 3 finns exempel som självkörande bilar och drönare, men också hela det smarta hemmet. Denna aspekt av botar kommer kanske ta längst tid att realiseras, men är den som kommer få störst påverkan; den kommer helt förändra hur vi ser på livet och arbete.

Jag har lagt upp min presentation på slideshare, här finns alla slides att kolla på. Vill du veta mer om någon del är det bara att höra av sig.

Stockholm Media Week 2017. Foto Anna Hållams
Stockholm Media Week 2017. Foto Anna Hållams

P.S. efter mig på scen följde Judith Wolst som kompletterade utmärkt med en mer mänsklig vinkel på hur det här påverkar i vardagen och vilka tankar som dyker upp i de nya situationer som uppstår.. Mycket bra!

 

 

 

Videoblogg – intervju med David Sandström

[youtubeplay id=”4inOVH2_WGc” size=”medium”]

Nya videoblogg-posten är med David Sandström, före detta VD på DDB Stockholm.

Vi pratar om definitionen av reklam, om framtiden för byråer, konkurrensen mellan olika typer av byråer, och om reklamtrötta konsumenter.

Några av Davids sägningar i intervjun;

”Varumärket är glatt och konsumenten är ledsen”

”Våga stå för något, våga göra något, våga säga något”

”Reklam har blivit ett skällsord”

”Alla byråer som jobbar med en kund slåss i princip om samma kaka”

”Volvo – det är ändå ett svenskt varumärke som visat på globala ambitioner”

Videoblogg – intervju med Therése Lindgren

[youtubeplay id=”aPOkAnAHJTo” size=”medium”]

Den senaste videobloggen är en intervju med Therese Lindgren. Med 430 000 följare på Youtube, 600 000 på Instagram, och en nyligen hemplockad pokal för ”Årets Youtuber” har hon byggt sitt eget mediehus. Vi pratar om balansen mellan provat och offentligt, om utformning av annonsering på Youtube, och om hur Googles algoritmer funkar. Enjoy!